Observerade arter åren 1989-2002 (om ej
annat anges) och fångstdata vid elfisken utförda 1995-1999.
Medelvärden ± variationskoefficient i % (standardavvikelse
/ medelvärde, n = 5 år) för antal fångade
individer per 100 kvadratmeter och sammanlagd vikt per 100 kvadratmeter
(biomassan).
|
Förekomst |
Fångst 1995-1999 |
Art |
1989-2002 |
Antal/100m2±VC |
Vikt/100m2±VC |
Bäcknejonöga |
3 |
2,7±45% |
6,2±61% |
Stensimpa |
2 |
3,8±112% |
14,7±106% |
Årsungar
öring |
1 |
12,0±24% |
14,2±35% |
Äldre
öring |
1 |
17,5±50% |
292,0±53% |
Öring
totalt |
1 |
29,5±34% |
306,2±51% |
Summa |
|
31,5±32% |
312,7±50% |
Förekomstkod: |
1= Fångad vid alla
elfisketillfällen |
|
2= Fångad vid > 50% av alla
elfisketillfällen |
|
3= Fångad vid < 50% av alla elfisketillfällen |
|
4= Muntlig uppgift om förekomst |
|
|
Fisksamhällets tillstånd 1995-1999.
Indikatorer enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder
för miljökvalitet. Medelvärden ± variationskoefficient
i % (standardavvikelse/medelvärde, n = 5 år). Avvikelseklass
(1-5) bedömd utgående från kvoten mellan observerat
värde och jämförvärde**
Indikator |
Observerat värde |
Jämförvärde |
Avvikelseklass (medel 5 år) |
|
medel ±
VC |
|
Medel |
Max |
Min |
Antal arter |
1,7±31% |
2,3 |
2,5 |
3,2 |
1,4 |
Vikt/100
m2 * |
312,7±50% |
>250 |
1,8 |
2,6 |
1,0 |
Antal individer/100
m2 * |
31,5±32% |
>20,9 |
1,5 |
2,4 |
1,0 |
Andel laxfisk |
0,9±8% |
>0,62 |
1,1 |
1,2 |
1,0 |
Reproduktion
laxfisk |
1,0 |
1,0 |
1,0 |
1,0 |
1,0 |
Försurning* |
- |
|
2,0 |
2,6 |
1,4 |
Andel främmande
arter |
0,0 |
0 |
1,0 |
1,0 |
1,0 |
Medelvärde |
|
- |
1,55 |
|
|
Sammanvägd
bedömning *** |
|
|
1,0 |
|
|
|
* Förekomst
av försurningskänsliga arter
och stadier. Jämförvärde kan ej beräknas.
**Avvikelseklasser
enligt Bedömningsgrunder för
sjöar och vattendrag,
Rapport 4913, Naturvårdsverket 1999: 1= Ingen eller obetydlig
avvikelse, 2= Liten avvikelse, 3= Tydlig avvikelse, 4=
Stor avvikelse, 5= Mycket stor avvikelse
*** Sammanvägd bedömning av tillståndet, efter justering av klassgränser
enligt Holmgren m.fl. 2004. Preliminär bedömning av
ekologisk status utifrån fiskfaunan. Fiskeriverket Finfo
2004:9.
|
|
Kommentar
Under perioden 1989-2002 har öring fångats vid
alla elfisketillfällen. Stensimpa fångades vid mer
än 50% av elfisketillfällena medan bäcknejonöga
bara fångats vid enstaka tillfällen. Under perioden
1995-1999 fångades i genomsnitt 1,7 arter, vilket är
betydligt lägre än jämförvärdet. Antalet
arter var också den indikator i fiskindexet som visade
störst medelavvikelse (liten-tydlig), följt av indikatorerna
för försurning och biomassa. Även individtätheten
avvek något. Medelvärdet för de i fiskindexet
ingående indikatorerna var 1,55, d.v.s. fiskbeståndet
i Ådalsån placeras i avvikelseklass 1. Orsaker till
det låga artantalet och avvikelserna för försurning
och biomassa är dels att Ådalsån har ett avrinningsområde
med liten sjöandel (svårkalkat och få sjölevande
fiskarter), dels av att återkolonisation och invandring
av arter troligen försvåras/förhindras av att
Ådalsån mynnar i ett hårt reglerat vattendrag
(Ljustorpsån).
Fiskbeståndet har förändrats under undersökningsperioden
vilket beskrivs under trender.
|