| Innan Bösjön började kalkas (1983)
fångades sparsamt av de fyra arterna i sjön. Efter
kalkning noterades reproduktion och ökande fångster.
Både röding och öring sattes ut i sjön på
1970- och 80-talen. Sedan IKEU-programmets start 1989 har elritsa
varit den vanligaste fiskarten, följt av öring och
röding. Under 1994-2007 fångades i allmänhet
fler elritsor än tidigare, vilket kan bero på att
de nya näten fångar små individer mer effektivt.
En tidigare jämn fördelning mellan röding och
öring utvecklades under 1994-2007 mot en allt större
dominans av öring, i både individtäthet och biomassa.
Under de senaste åren har nästan inga rödingar
varit 10 cm, och åldersanalyser visar att de flesta årsklasser
sedan 1995 har varit sparsamt representerade. De rödingar
som fångades var ändå ganska unga (sällan
äldre än 6+), vilket antyder att rödingen varken
blir gammal eller stor i Bösjön. Årsklasser från
2002 och 2003 har varit underrepresenterade i öringfångsterna,
men sedan verkar rekryteringen ha normaliserats igen. Biotopåtgärder
i öringens lekbäckar har sannolikt gynnat beståndet.
Det är möjligt att rödingbeståndet har missgynnats
av en ökad konkurrens från öring. |
Kommentar: Statistiskt styrkta förändringar
Rödingens biomassa ökade under 1983-1993 (P=0,017).
Därefter tenderade rödingens individtäthet att
minska (P=0,051). Samtidigt ökade rödingens medelvikt
(P=0,004), parallellt med att öringens medelvikt minskade
(P=0,023). Fisksamhällets biomassa ökade 1983-1993
(P=0,023), men under 1994-2007 noterades inga trender i individtäthet,
biomassa eller medelvikt.
|
Ekologisk status enligt
fiskindexet EQR8 |
Fiskindexet har pendlat mellan god och måttlig
ekologisk status, med de flesta värdena inom god status.
|
|
Fiskbestånd
Bösjön: trender
och
tillstånd
