Fiskbestånd Gyltigesjön: trender och tillstånd

Gyltigesjön var innan kalkning påbörjades (1982) sur och arter hade försvunnit ur sjön. När sjön provfiskades första gången 1985 saknades mörtar under 11 cm i fångsten vilket tyder på att sjön ännu var sur. Sedan 1988 har dock unga individer funnits representerade i fångsten varje år och fisksamhället är numera inte surhetspåverkat. Storleksfördelning och åldersanalys av abborrfångsten visar att rekryteringen är god. Få abborrar verkar dock uppnå potentiellt fiskätande storlek och det fångas mindre mängd fisk i sjön jämfört med en typisk sjö av Gyltigesjöns storlek, vilket pekar på låg produktion .

Populationernas utveckling för de vanligaste arterna i Gyltigesjön. Antal fångade individer per nät samt medelvikt. OBS log-skalan.

Anm. 1994 infördes den Nordiska standarden av översiktsnät. Dessförinnan användes en äldre typ av nät, vilket gör att perioderna inte är helt jämförbara. Tidpunkten för nätbyte framgår av färgfälten ovan. Fångsten per nät blir oftast högre i de nya näten. Korrektion kan göras för abborre och mört men okorrigerade värden redovisas här.

Kommentar: Statistiskt styrkta förändringar

Braxenpopulationen tenderade att öka under perioden 1985-93. En tydlig ökning i medelvikt (P=0,008) noterades liksom en ökning i biomassa (P=0,037). Mörtens medelvikt minskade före 1994 (P=0,013), men tenderade att öka åren 1994-2001 (P=0,060). Detta kan möjligen kopplas till fördelningen av årsklasser, relativt starka (1988 och 1997) respektive svaga (1987 och 1992) årsklasser. Rekryteringen av både abborre och mört varierade dock förhållandevis lite mellan år.

Ekologisk status enligt fiskindexet EQR8

 

Fiskindexet har pendlat utan trend mellan god och måttlig ekologisk status.


Gunnar Persson <gunnar.persson@ma.slu.se> Institutionen för vatten och miljö, SLU, Box 7050, 750 07 UPPSALA
Magnus Dahlberg <magnus.dahlberg@fiskeriverket.se> Sötvattenslaboratoriet, 178 93 Drottningholm

Uppdaterad 10-01-20 14:48