Vattenkemiska tidsserier, Gyslättasjön:

Säsongmedianvärde (april-okt) för sulfathalt (SO4), neutraliseringsförmåga (Alk) och surhet (pH) i ytvatten samt max och min för pH)

Kommentar: Under perioden har Gyslättasjön kalkats med både sjö- och våtmarkskalkning, på senare år med 1 års intervall. Sjön har den högsta sulfathalten av alla IKEU-sjöar. Depositionen är däremot inte högst utan väsentligt lägre än västkustsjöarnas (drygt hälften). Sulfathalterna har numera sjunkit med ca 60% från toppnoteringen år 1993 och fortsätter nedåt. Alkalinitet och pH har båda visat mycket höga värden 1991 men sedan vid flera tillfällen underskridit eller närmat sig pH 5,5. Sjön betecknas som "svårkalkad".

Säsongmedianhalter (april-okt) av totalfosfor (tot-P), kvävesalter (Oorg-N), vattenfärg (Abs) i ytvatten. För kvävesalter anges även max och min. Dessutom visas min-halter av syrgas i bottenvatten (april-okt)

Kommentar: Vårhalterna av kvävesalter ligger minst 100 µg/l lägre än i västkustsjöarna och reduktionen av förrådet till nära 0 alla år tyder på att kväve föreligger i uttalat överskott i relation till fosfor. Totalfosfor och vattenfärg ligger båda på en relativt hög nivå. Fosforhalten är tämligen mellanårsvariabel men utan trend. Vattenfärgen visar däremot en tydligt ökande trend med start redan före 1997 då vattenfärgen i många andra sjöar steg drastiskt. Produktionen i sjön är antagligen i nivå med den i västkustsjöarna, eller högre. Detta, liksom hög halt av organiskt material, och sjöns speciella morfometri med en liten isolerad djuphåla (5% av sjövolymen) leder tilltotal syrgasbrist alla undersökningsåren. Extremhalten av kväve 1996 har inte förklarats.

Gunnar Persson <gunnar.persson@ma.slu.se> Institutionen för miljöanalys, SLU, Box 7050, 750 07 UPPSALA Tel: 018-67 10 00 (vx), 018-67 31 10 (sekreterare) Fax: 018-67 31 56, e-post: ma@slu.se