Gyslättasjöns historia via sedimentproppar Gyslättasjöns surhetshistoria har analyseras genom att i sedimentproppar identifiera skal från olika arter av kiselalger och fastställa proportionerna mellan dessa på olika nivåer (=tidsperioder) . Kiselalgerna är mycket känsliga för vattnets surhet och proportionerna mellan arterna avspeglar därför vattnets pH-värde. Översättningen mellan kiselalgssamhällets sammansättning i propparna och pH-värdet görs med transferfunktioner som bygger på samband mellan kiselalgssamhällen och pH i nutiden. I regel kan man ta proppar med 2-5 m längd och når då ända ned till sediment avsatta vid sjöns "födelse" efter istiden. Andra proppar tagna i skiktet 0 - 3 dm djup ger sediment som vanligen är avsatta från nutid till några hundra år bakåt i tiden.
	Av den långa proppen framgår att pH enligt kiselalgsberäkning låg på ca. 6,7 vid sjöns bildning för ca 10000 år sedan, varpå pH sjönk till 5,3 under de följande 7000 åren. De därpå följande 3000 åren har pH legat konstant eller stigit något. De översta 25 cm motsvarar de senaste ca 150 åren. I denna period finns inga tecken på någon luftföroreningsförsurning. Sjön har således varit humös och naturligt sur under mycket lång tid. Längst upp i proppen har kalkningsfasen tagit vid. Den har dock hittills satt obetydliga spår i kiselalgfloran, vilket gör att sjön bedöms som fortsatt sur. Pollenanalys i sedimenten visar att spår av mänsklig odling blir tydliga på mindre än 25 cm djup (ca 150 år) med ökade mängder av pollen från korn, råg, gräs och ljung.
Gunnar Persson <gunnar.persson@ma.slu.se> Institutionen för miljöanalys, SLU, Box 7050, 750 07 UPPSALA Tel: 018-67 10 00 (vx), 018-67 31 10 (sekreterare) Fax: 018-67 31 56, e-post: ma@slu.se Uppdaterad 03-04-15 14:48:27. Kommentarer eller frågor till: webmaster@ma.slu.se