Tidig vattenkemi, Tryssjön

Från perioden 1970-2001 redovisas enskilda mätdata med kommentarer om:

Kalkningseffekt i Tryssjön beskriven som summa kalcium- och magnesiumhalt (CaMg). Sulfathalten speglar främst svavelsyradepositionen (SO4).

 pH och buffertkapacitet

När kalkningarna i Tryssjön startades fanns data från en alarmerande oktobersituation med pH 4,4 och utan mätbar alkalinitet (jfr pH-figur). Kalkningarna omfattade först våtmarkskalkning (streck i figuren) och kalkbrunnar. De gav en alkalinitet som oftast låg under 0,05 mekv/l och pH-värden mellan 5,5 och 6,5. Med kalkdoserare, insatt från 1993, har pH-värdet med enstaka undantag legat över 6,0.
Koncentrationen av kalcium+magnesium för att nå dessa mål framgår av figur.
Sulfathalten ligger på den låga "norrlandsnivån" under IKEU-periodens första hälft. Den minskar sedan snabbt under periodens andra hälft med ca. två tredjedelar till 0,01 mekv/l som lägst. Om detta speglar tillförseln av starka syror till sjön bör deras bidrag till sjöns surhet nu vara mycket litet.

 Halten av organiskt material i Tryssjön beskriven med olika metoder. Vattenfärg (obs skalan) anges dels som mätt absorbans, dels som beräknad absorbans omräknat från vattenfärg mätt som platinaenheter. TOC visas som direkta mätvärden och beräknade från permanganattal.
 Vattenfärg och organiskt material

Tryssjön har ett siktdjup på 2-3 m och ett tämligen brunt vatten med absorbansen ca. 0,25 (obs. skalan i figuren). Absorbansen har kontinuerligt ökat under IKEU-perioden och möjligen också tidigare. Absorbansen har således i detta fall ökat även före de fyra sista åren. Även TOC tycks öka långsamt under perioden i motsats till förhållandena i många andra sjöar.
Sjöns rikedom på organiskt material har lett till en tämligen stor syrgastäring i bottenvattnet. Vid sex tillfällen under IKEU-perioden har syrgashalten varit under 1 mgO2/l och vid 2 av dessa har syrgas saknats helt. Vid mycket låga syrgashalter i bottenvattnet har fosforhalter mellan 30 och 60 µg P/l uppmätts.

 Vattenkemiskt tillstånd förr och nu mätt med tre variabler

Sammanfattande diagram för pH, konduktivitet ("salthalt") och siktdjup i Tryssjön med medelvärden för perioden med förundersökningar inför kalkning samt IKEU-periodens första fyra år. Slutligen följer olika prognoser för utfallet av en kalkning. Perioderna betecknas FS= före sur, FK= före kalkning, IKEU= efter kalkning 1990-94, Prog=prognos enligt kalkningsmålsättning eller normal omgivningspåverkan (siktdjup). Medelvärden redovisas genomgående men lägsta pH under perioden före kalkning har markerats med siffror.


Gunnar Persson, Maja Reizenstein <gunnar.persson@ma.slu.se>, <maja.reizenstein@fiskeriverket.se>
Institutionen för miljöanalys, SLU, Box 7050, 750 07 UPPSALA
Tel: 018-67 10 00 (vx), 018-67 31 10 (sekreterare)
Fax: 018-67 31 56, e-post: ma@slu.se

Uppdaterad 03-04-15 14:48:27. Kommentarer eller frågor till: webmaster@ma.slu.se

 
Kalkningar (vertikala streck) och utvecklingen av pH och alkalinitet i Tryssjön. Linjer markerar kriterier för kalkning (Alk=0,05, pH=6,0) samt försumbar buffertkapacitet för kolsyrasystemet (pH=5,4, Alk=0,00).