Historieöversikt, Västra Skälsjön
- Åren 1881 och 1906 noterades sparsam förekomst av abborre och
öring och möjligen elritsa i Västra Skälsjön. Därtill fanns från
1897 introducerad röding i sjön. Rödingreproduktionen var svag
på 1960- och 1970-talen och räddades av utsättningar och kalkning.
Före kalkning fångades vid provfisken en stor öring, sparsamt
med röding och abborre, en elritsa och en amerikansk bäckröding.
Efter kalkning (1975) ökade rekryteringen, men den var ojämn de
första åren. Idag förekommer abborre, röding och elritsa i Västra
Skälsjön.
- Tidiga pH-mätningar i sjön pekar på värden över 6,0 medan mätningar
under 1960- 1975 gav värden omkring 5,5 med pH 4.2 som minimum.
Liknande låga värden förekom tillfälligt upp till 4 år efter kalkningarnas
start.
- Innan kalkning var djurplanktonbeståndet utarmat på arter. Både
det surhetskänsliga släktet Daphnia och många hjuldjursarter saknades. Vilägg i sediment från 1940-talet
visade att Daphnia funnits och Dapnia-arter återkoloniserade redan 1979.
- Antalet djurarter i strandzonen ökade från 26 till 34 inom 10
år efter kalkning men inga snäckor hade då återkommit. På mjukbottnar
ökade vissa djurgrupper medan andra minskade. Samma artrikedom
som år 1943 har ännu inte uppnåtts och en sjunkande individtäthet
kan tyda på att sjöns produktivitet nu minskar.
- Under perioden med surt vatten i sjön bredde mossor - främst vitmossor
- ut sig över sjöns botten ned till stort djup. Efter kalkning
reducerades dessa mossor till en bråkdel av sin tidigare utbredning.
-
|
