Fiskbestånd och påverkan, Västra Skälsjön

Historiska uppgifter om fiskförekomst och utsättningar År 1881 noterades sparsamma förekomster av abborre och öring och möjligen elritsa. Även 1906 uppges samma arter finnas i sjön. Före kalkning fångades vid provfisken en stor öring, sparsamt med röding och abborre, en elritsa och en amerikansk bäckröding. Efter kalkning (1975) ökade fångsterna och idag förekommer abborre, röding och elritsa i Västra Skälsjön och enstaka fångster av öring och bäck-röding görs. Troligen reproducerar sig bäckröding i omgivande bäckar men fångsten (år 2000) kan också härröra från nya utsättningar. Abborrbeståndet bestod 1983 av unga och små individer men idag fångas mycket få individer äldre än 4 år. Åren 1897-1900 introducerades röding (cirka 5000 yngel/år från sjön Gimmen) i Västra Skälsjön. Under lekfiske i oktober 1901-1906 fångades talrikt med röding (individvikter upp till 1,3 kg). Åren 1902-1905 togs rom från den fångade rödingen och efter kläckning sattes yngel ut i sjön. Rödingen reproducerade sig och etablerade sig väl. Mörtrom sattes ut i sjön 1905, troligen för att tillföra bytes-fisk till rödingen, men mörten reproducerade sig inte. Nya rödingutsättningar gjordes 1950-1963 (8700 årsungar av fjällröding), före kalkning 1970-1972 och efter kalkning 1976-1978, då yngel och 1-åriga rödingar från Östra Skälsjön sattes ut. Idag finns ett reproducerande rödingbestånd i sjön. Bäckröding sattes i sjön 1940-1950 och förekom i början av 1970-talet mycket sparsamt. Inga officiella uppgifter om öringutsättningar är påträffade, men på 1980-talet flyttades öring till sjön från bäcken mellan Östra och Västra Skälsjön. I Östra Skälsjön har öring satts ut efter 1950 och möjligen kan öring vandra upp i Västra Skälsjön. Idag bedrivs aktivt sportfiske i sjön och kanske även ett slags "put-and-take"-fiske av öring. Försurningspåverkan på fisk Rödingbeståndet uppges ha minskat kraftigt på 1950-talet, möjligen till följd av försurningen, varför nya utsättningar gjordes 1950-1963. Försurningspåverkan var tydlig i sjön i slutet av 1960-talet och början av 1970-talet. Elritsan var så gott som utdöd och röding reproducerade sig inte längre, endast enstaka stora individer fångades. Efter utsättningar 1970-1972 fångades bara märkt utsättningsfisk. Försök till misslyckad rödinglek observerades dock (lekfläckar) innan kalkning. Reproduktionen av röding återupptogs efter kalkning men uppgavs vara något oregelbunden under början 1980-talet. Abborren reproducerade sig före 1970, men i början av 1970-talet var lek och reproduktion störd. En ovanligt låg andel könsmogna, relativt stora och gamla, honor observerades. Ingen reproduktion kunde konstateras och beståndet var kraftigt reducerat innan kalkning. Reproduktion observerades åter året efter första kalkning och rekryteringen ökade, men den var ojämn de första åren. Tillväxt som tecken på försurning God eller dålig tillväxt hos fisk kan beskrivas genom att jämföra fiskens medellängd vid en given ålder. Före och efter kalkning var tillväxttakten mycket hög hos utsatt röding och hos rekryterade individer (3 år: >24 cm, 4 år: >35 cm, 6 år: c:a 45 cm, 7 år: cirka 47 cm). Ungefär lika god till-växt hade den nyintroducerade rödingen både i början av 1900-talet och de senaste åren. Medellängden vid given ålder för röding i Sötvattenslaboratoriets åldersdatabas är betydligt lägre (3 år: 21 cm, 4 år: 24 cm, 6 år: 29 cm, 7 år: 31 cm). Rödingbeståndet i sjön är glest vilket sannolikt bidrar till den höga tillväxttakten. Innan kalkning var tillväxten hos abborre fångad 1969 betydligt lägre (4 år: 11-12 cm; 5 år: 14-15 cm) än genomsnittet för neutrala sjöar i Sötvattenslaboratoriets åldersdatabas (3 år: 14 cm, 4 år: 16 cm; 5 år: 18 cm). Året efter kalkning hade tillväxten hos abborr-beståndet ökat till en mycket hög nivå (4 år: 26-27 cm; 5 år: >30 cm). I början av 1980-talet minskade tillväxttakten igen (3 år: 15-16 cm; 5 år: 19-23 cm) och idag har abborre äldre än 2 år en hög tillväxttakt (3 år: 18 cm; 4 år: 22 cm). Anledningar till variationer i tillväxt är att bestånden av både abborre och röding var glesa direkt efter kalkning, vilket generellt innebär en god födotillgång, låg födokonkurrens och en snabb tillväxttakt. När bestånden växte i början av 1980-talet och födokonkurrensen ökade noterades en minskande tillväxthastighet hos abborre.   Fiskbestånd i Västra Skälsjön. Förväntad förekomst (%) beskriver artförekomsten i sjöar i ett stort 100 år gammalt referensmaterial från sydöstra Sverige. Förekomst i Västra Skälsjön före försurning (FS), före kalkning (FK) samt idag. X anger förekomst, (X) anger förekomst efter utsättning av arten, ? anger trolig/möjlig förekomst

Gunnar Persson, Maja Reizenstein <gunnar.persson@ma.slu.se>, <maja.reizenstein@fiskeriverket.se> Institutionen för miljöanalys, SLU, Box 7050, 750 07 UPPSALA Tel: 018-67 10 00 (vx), 018-67 31 10 (sekreterare) Fax: 018-67 31 56, e-post: ma@slu.se Uppdaterad 03-04-15 14:48:27. Kommentarer eller frågor till: webmaster@ma.slu.se