Fiskbestånd Långsjön: trender och tillstånd

Långsjön har tillhört de kalkade sjöarna i IKEU-programmet sedan 1989, men inför 2007 beslöts att kalkningen skulle avslutas. Abborre och mört var hela tiden de vanligaste fiskarterna, men andelen sarv har ökat på senare år. Abborrens rekrytering var regelbunden, även om årsklasserna från 1991 och 2002 var betydligt starkare än genomsnittet. För mörten noterades relativt svaga årsklasser från 1992 och 1997, medan årsklass 2002 liksom för abborren var betydligt starkare.

Populationernas utveckling för de vanligaste arterna i Långsjön. Antal fångade individer per nät samt medelvikt. OBS log-skalan. Anm. 1994 infördes den Nordiska standarden av översiktsnät. Dessförinnan användes en äldre typ av nät, vilket gör att perioderna inte är helt jämförbara. Tidpunkten för nätbyte framgår av färgfälten ovan. Fångsten per nät blir oftast högre i de nya näten. Korrektion kan göras för abborre och mört men okorrigerade värden redovisas här.

Statistiskt styrkta förändringar Gersen ökade i antal (P=0,025) och biomassa (P=0,026) under 1989-1993. Under samma period minskade både abborrens och hela fisksamhällets medelvikt (P=0,042). Minskningen i medelvikt fortsatte 1994-2007, både för abborre (P=0,004), mört (P=0,035) och fisksamhället totalt (P=0,003). I övrigt noterades minskande biomassa av abborre (P=0,020), parallellt med ökande antal och biomassa av sarv (P=0,017 respektive P=0,042), samt minskande antal och biomassa av gers (P=0,014 respektive P=0,013). Ekologisk status enligt fiskindexet EQR8 Fiskindexet har pendlat mellan hög och god ekologisk status, med de flesta värdena inom god status.

---

Gunnar Persson <gunnar.persson@ma.slu.se> Institutionen för vatten och miljö, SLU, Box 7050, 750 07 UPPSALA Magnus Dahlberg <magnus.dahlberg@fiskeriverket.se> Sötvattenslaboratoriet, 178 93 Drottningholm Uppdaterad 10-01-20 14:48