Fiskbestånd Skuggälven: trender och tillstånd
Bakgrund: Skuggälvens avrinningsområde är sjörikt med en serie av sjöar uppströms elfiskelokalerna. Tidsserierna av mätvärden i Skuggälven är långa, närmare 30 år. Innan Skuggälven kalkades för första gången 1974 så uppmättes mycket låga pH-värden både i sjöarna och i själva vattendraget. I Nordvammsjöns utlopp, omedelbart uppströms den övre elfiskelokalen, uppmättes pH-värden ned mot 4,2. Efter kalkning av sjöarna uppströms förbättrades vattnets pH-värde men på grund av återförsurning av vattensystemet så uppmättes även senare låga pH-värden ned mot 5,0. En någorlunda återställd fiskreproduktion i sjöarna och i vattendraget erhölls först efter 1986 års kalkningar av sjöarna uppströms. På grund av att Skuggälven i sin nedre del fortfarande tar emot surt vatten från tillrinnande små bäckar under högflödesperioder så förekommer fortfarande störningar i öringreproduktionen. Under senare år har också Skuggälven påverkats av skogsavverkningar omkring vattendragets nedre delar.

Populationernas utveckling för årsungar av öring, äldre öring, simpor och övriga arter. Antal individer per 100 m2 och sammanlagd vikt per 100 m2 (biomassa).

Kommentar: Observerade förändringar
På grund av försurningspåverkan uppvisar elfiskeresultaten i Skuggälven stora variationer i fiskens individtäthet och biomassa. Under perioden 1974-1995 omfattade elfisket i Skuggälven bara 1-2 lokaler, men därefter (1995-2002) har elfisket omfattat 4 lokaler. Under den första perioden visar elfiskeresultaten på en tydligt minskad öringförekomst (både individtäthet och biomassa) fram till 1986, men därefter märks ingen särskilt trend. Det syns inte heller någon nämnvärd förändring i förekomsten av öring och andra arter under perioden 1995-2002.

Kommentar: Fiskbeståndets utveckling enl. Naturvårdsverkets bedömningsgrunder

 

Den sammanvägda bedömningen av alla indikatorer (enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för miljökvalitet) visar utvecklingen t.o.m. 2002.
I likhet med förekomsten av öring så uppvisar medelvärdet av indikatorernas avvikelse en relativ stor variation med värden mellan 1 och 2, med undantag av de högsta medelavvikelserna åren 1985 (2,4) och 1991 (2,3).

Gunnar Persson, Maja Reizenstein <gunnar.persson@ma.slu.se>, <maja.reizenstein@fiskeriverket.se>
Institutionen för miljöanalys, SLU, Box 7050, 750 07 UPPSALA
Tel: 018-67 10 00 (vx), 018-67 31 10 (sekreterare)
Fax: 018-67 31 56, e-post: ma@slu.se
Uppdaterad 05-05-02 14:48:27. Kommentarer eller frågor till: webmaster@ma.slu.se