| Sjön var kraftigt försurad innan den
första kalkningen 1977. Mörtbeståndet var nästan
utslaget och andra arter, framför allt siklöja, var
negativt påverkade. Efter kalkning återhämtade
sig abborre och siklöja snabbt medan rekryteringen av mört
inte tog fart förrän på 1990-talet med en ökad
fångst som resultat. Mörtens relativt starkaste årsklasser
föddes 1990 och 1992, och därefter blev rekryternas
tillväxt lägre än för de mörtar som
föddes på 1980-talet. Mörtrekryteringen var svag
1995, men sedan dess har rekryteringen varit god, med relativt
liten variation mellan år. Abborrbiomassan utgjordes generellt
av en relativt hög andel potentiellt fiskätande individer.
Rekryteringen var genomgående god, och i synnerhet de talrika
årsklasserna från 1988, 1997 och 2002. Sjöns
pelagiska fisksamhälle utgörs främst av siklöja,
som alltmer sällan blir större än 15 cm. Rekryteringen
var svag 1996, men har för övrigt varierat relativt
lite mellan år. |
Statistiskt styrkta förändringar
Mörtpopulationen ökade under 1983-1993, i både
antal (P<0,001) och biomassa (P=0,021). Samtidigt minskade
abborrens biomassa (P=0,029), och siklöjan minskade i både
antal (P=0,012), biomassa (P=0,003) och medelvikt (P<0,001).
Den enda signifikanta trenden under 2001-2007 var en minskning
i mörtens medelvikt (P=0,009).
|
 |
Fiskindexet låg mestadels inom
måttlig ekologisk status. Undantag var 1989 och 2000 värdena
indikerade otillfredsställde status, samt 2005 då
värdet låg inom god status. Det fanns dock en signifikant
trend att EQR8 ökade under perioden 1984-2007 (p=0,0001).
Indikatorerna biomassa (p=0,06), medelvikt (0,002), andel fiskätande
abborrfiskar (p=0,0001) minskade medan diversiteten för
både antal (p=0,0005) och vikt (p=0,02) ökade. |
|
Fiskbestånd
Stora Härsjön: trender och tillstånd
