Fiskbestånd Stengårdshultasjön: trender & tillstånd
Innan första kalkningen 1981 var fisksamhället tydligt försurningspåverkat. Benlöja och den försurningskänsliga elritsan hade försvunnit och andra arter var negativt påverkade. Siken introducerades sjön under första halvan av 1900-talet, och etablerade sedan ett reproducerande bestånd. Sjön provfiskades första gången 1985. Sedan dess har fångsterna av de vanligaste arterna abborre och mört har varit tämligen konstanta, medan kallvattensarterna sik och lake gradvis har minskat. Sikens i särklass starkaste årsklass kläcktes 1993. När den gradvis försvann ur populationen minskade fångsterna. Abborren hade en mycket svag årsklass 1993 och relativt svag 1998, men i övrigt en regelbunden rekrytering. Årsklasserna från 1995, 1999 och 2005 var betydligt starkare än genomsnittet. Under hela perioden har populationen utgjorts av en relativt stor andel större, potentiellt fiskätande fiskar. Mörtens rekrytering var delvis synkroniserad med abborrens, genom svaga årsklasser 1996 och 1998 och starka årsklasser 1991, 1995 och 1999.

Populationernas utveckling för de vanligaste arterna i Stengårdshultasjön. Antal fångade individer per nät samt medelvikt. OBS log-skalan.

Anm. 1994 infördes den Nordiska standarden av översiktsnät. Dessförinnan användes en äldre typ av nät, vilket gör att perioderna inte är helt jämförbara. Tidpunkten för nätbyte framgår av färgfälten ovan. Fångsten per nät blir oftast högre i de nya näten. Korrektion kan göras för abborre och mört men okorrigerade värden redovisas här.

Kommentar: Statistiskt styrkta förändringar

Innan första kalkningen 1981 var fisksamhället tydligt försurningspåverkat. Benlöja och den försurningskänsliga elritsan hade försvunnit och andra arter var negativt påverkade. Siken introducerades sjön under första halvan av 1900-talet, och etablerade sedan ett reproducerande bestånd. Sjön provfiskades första gången 1985. Sedan dess har fångsterna av de vanligaste arterna abborre och mört har varit tämligen konstanta, medan kallvattensarterna sik och lake gradvis har minskat. Sikens i särklass starkaste årsklass kläcktes 1993. När den gradvis försvann ur populationen minskade fångsterna. Abborren hade en mycket svag årsklass 1993 och relativt svag 1998, men i övrigt en regelbunden rekrytering. Årsklasserna från 1995, 1999 och 2005 var betydligt starkare än genomsnittet. Under hela perioden har populationen utgjorts av en relativt stor andel större, potentiellt fiskätande fiskar. Mörtens rekrytering var delvis synkroniserad med abborrens, genom svaga årsklasser 1996 och 1998 och starka årsklasser 1991, 1995 och 1999.

Ekologisk status enligt fiskindexet EQR8
Fiskindexet indikerade god ekologisk status under hela mätserien, med undantag för måttlig status 2003 och 2007. Det finns dock en signifikant trend att EQR8 minskat under perioden 1985-2007 (p=0,0001). Det är främst under senare delen av 1990-talet och framåt som trenden varit neråtgående. Indikatorerna biomassa (p=0,01), medelvikt (p>0,0001) och diversitet för både antal (p=0,0001) och vikt (p>0,0001) har haft en negativ trend medan andelen fiskätande abborrfiskar haft en positiv trend (p=0,03).

Gunnar Persson <gunnar.persson@ma.slu.se> Institutionen för vatten och miljö, SLU, Box 7050, 750 07 UPPSALA
Magnus Dahlberg <magnus.dahlberg@fiskeriverket.se> Sötvattenslaboratoriet, 178 93 Drottningholm

Uppdaterad 10-01-20 14:48