 Fiskbestånd
Västra Skälsjön: trender & tillstånd
|
| Sjöns fiskfauna påverkades under
1900-talet av både fiskutsättningar, försurning
och kalkning. Rödingen är inte ursprunglig i sjön,
utan utplanteringar har skett vid flera tillfällen. Innan
första kalkning 1975 noterades sparsamma fångster
och rekryteringsskador. Efter kalkning återhämtade
sig fisksamhället och fångsterna ökade. Från
och med bytet till nordiska översiktsnät 1994 dominerades
fångsten starkt av små abborrar, en- och tvåsomriga
individer, vilka fångas mer effektivt med de nya näten.
För röding gäller det motsatta förhållandet.
De flesta individer var större, och de fångades mer
effektivt med de äldre näten. En högre total individtäthet
och lägre medelvikt under den senare perioden kunde relateras
till dominansen av små abborrar. Få abborrar blev
äldre än fyrsomriga, vilket gjorde det svårt
att urskilja starka eller svaga årsklasser. På senare
år var röding av årsklass 2001 möjligen
lite mer talrik än andra årsklasser. År 2000
och 2001 fångades bäckröding vid provfisken,
men enligt uppgift förekom bäckröding i sjön
i början på 1970-talet. |
Populationernas utveckling för de vanligaste
arterna i V. Skälsjön. Antal fångade individer
per nät samt medelvikt. OBS log-skalan.
Anm. 1994 infördes den Nordiska standarden
av översiktsnät. Dessförinnan användes en
äldre typ av nät, vilket gör att perioderna inte
är helt jämförbara. Tidpunkten för nätbyte
framgår av färgfälten ovan. Fångsten per
nät blir oftast högre i de nya näten. Korrektion
kan göras för abborre och mört men okorrigerade
värden redovisas här.
|
|
Statistiskt styrkta förändringar
Varken abborre, röding, eller fisksamhället som
helhet, visade några signifikanta trender inom perioder
med olika nättyper, 1983-1993 respektive 1994-2007.
| Ekologisk status enligt fiskindexet
EQR8 |
 |
Fiskindexet har pendlat mellan måttlig och
otillfredställande ekologisk status, utan någon uppenbar
trend.
|
|
