Trädbiomassa och trädindikation

Syften följa dynamiken i trädbiomassan i hela avrinningsområdet följa dynamiken hos enskilda träd och artpopulationer, inklusive döda träd, lågor och stubbar Förändringar i trädbiomassan är nära kopplade till det biogeokemiska kretsloppet i avrinningsområdet. Ökning av biomassan motsvaras av försurning i rotmediet genom avgivande av vätejoner och vice versa. Det är ogörligt att inom ramen för IM analysera halten av ämnen i alla träddelar, men med hjälp av litteraturdata kan ändå mängden ämnen inklusive tungmetaller i trädbiomassan skattas. Träden och dess restprodukter är viktiga substrat och biotoper för en mängd organismer, både däggdjur, fåglar och markmikroorganismer. Träden kan också betraktas som långtidsindikatorer på t.ex. förändringar i klimatet och försurningssituationen. Träden observeras vart femte år på provytor i det regelbundna stickprovsnät som täcker området. Provytorna har formen av en cirkel med 10 m radie – samma som förekommer i Riksskogstaxeringen. Utifrån stamdiameter, höjd och omräkningsfunktioner för varje trädslag beräknas biomassan för hela trädet inklusive roten.   Variabler trädets/lågans/stubbens läge (riktning, avstånd från centrum), stamdiameter i brösthöjd (dbh) för alla träd, trädhöjd och kronomfång (provträd), dominansklass, vitalitet, nedbrytningsgrad hos lågor och stubbar

	Cirkelytor för delprogrammen Trädbiomassa och trädindikation resp. Vegetationsstruktur och arttäckning är systematiskt fördelade över avrinningsområdet. Vegetationsytan ligger så att den tangerar trädytan i söder. På så vis undviks störande tramp vid inmätning av träd.
	Läget på alla träd, stubbar och lågor med stamdiameter över 5 cm i brösthöjd (dbh) inom 10 m radie från provytecentrum mäts in med måttband och kompass och stammens diameter mäts med klave. På ett urval mäts också höjd och kronans omfång. (Ammarnäs.)