Stamlevande epifyter

Syften följa effekten av främst försurande luftföroreningar på epifyter som är beroende av näring från luften följa dynamiken i de stamlevande lavarnas artmångfald Stamlevande lavar är utsatta för luftföroreningar, både sådana som är lösta i vatten och sådana som föreligger i gas- och partikelform. Föroreningarna kan verka både som gift och som näring. De är sedan länge mycket använda som indikatorer på främst sura substanser i områden med mycket luftföroreningar, t.ex. storstäder och industrier. I områden med lite föroreningar är de inte så mycket prövade som indikatorer. För de flesta vanliga arterna har pH-känslighetsvärden etablerats, varför index för hela lavsamhället kan beräknas och användas som ett instrument i övervakningen. Stamlevande lavar observeras vart femte år på tjugo träd per område, fördelade på fyra slumpvis utvalda provytor med fem träd över en viss storlek på varje. Alla trädarter kan vara representerade – f.n. ingår gran, tall, björk, ek, sälg och asp – även om gran är mest representerad. Alla arter som förekommer på mellan 50 och 200 cm över marken runt om stammen noteras med närvaro. På varje träd fästs lodrätt en genomskinlig plastskiva 40x40 cm stor med 400 punkter. Platsen markeras permanent. Därefter noteras för varje art antalet punkter där arten förekommer med någon båldel, något som ger artens punktfrekvens. Även bållängd hos hänglav och vitalitet hos en allmänt förekommande art noteras. Provytan på stammen fotograferas i regel.   Variabler förekomst (50-200 cm ö.m.), punktfrekvens (yta 40x40 cm), längsta bållängd, vitalitet, foto

 

Stamlevande lavar fotograferas vart femte år inom en ruta 40x40 cm och deras punktfrekvens bestäms. Upprepade fotografier ger en detaljerad bild av förändringar hos varje enskild lavbål.