Förnanedbrytning och markrespiration

Syften bestämma hastigheten i mineralisering av kol och andra ämnen från organiskt material korrelerad till föroreningsnedfall följa nedbrytningsorganismernas aktivitet i marken Nedbrytningen av organiskt material och den åtföljande frigörelsen av näringsämnen för växterna är en nyckelprocess i ekosystemet. Det är också en process i vilken en stor del av assimilerat kol avges till atmosfären. Störningar i denna process, t.ex. av tungmetaller, kan få stora konsekvenser både för växternas näringstillgång och luftens koldioxidhalt i och med att arealen skogsmark i Sverige och världen är så stor. Förnanedbrytningen mäts genom att nätpåsar med vägda standardbarr av tall läggs ut på marken årligen och tas in efter ett, två resp. tre år, varefter de vägs och torrviktsförlusten beräknas. Markrespirationen i 36 humusprover per område mäts på laboratoriet genom att titrera en NaOH-lösning som exponerats för provet i slutet kärl under standadiserade förhållanden. Proverna tas från den övre, biologiskt aktiva delen av humustäcket (OF-skiktet). Resultatet jämförs med respiration från experimentellt tungmetallberikade humusprover.   Variabler förnanedbrytningen: torrviktsförlust från standardbarr av tall respirationen: CO2-avgång/timme vid 20°, pH, Pb, Cd, Hg in OF-skiktet

Påsar med standardbarr som ligger i skogen i ett, två och tre år. (Svartedalen.)