Undervegetation och träd på intensivyta

Syften
  • detaljerat följa dynamiken hos ett representativt växtsamhälle med hänsyn till luftföroreningseffekter och artmångfald
  • följa dynamiken i ett representativt trädbestånd och dess effekt på undervegetationen

Många kärlväxter och mossor reagerar mer eller mindre förutsägbart på miljöförändringar, t.ex. ökning eller minskning av surt nedfall och gödslande ämnen som kväve. De flesta av dessa har efter ingående fältstudier fått känslighets- eller indikatorvärden, som kan användas till att beräkna ett index för hela växtsamhället. Efter upprepade observationer av arternas mängd under en följd av år kan en tidsserie med index avslöja huruvida växtsamhället påverkats i ena eller andra riktningen. Ett problem är att de flesta arternas indikatorvärden gäller för kontinenten med Tyskland som centrum (Heinz Ellenberg), vilket gör att de med viss tillförlitlighet kan tillämpas i Sydsverige, men inte längre norrut. För ädellövskog i Sydsverige har ett antal arter fått egna indikatorvärden, men för barrskogen, särskilt i mellersta och norra Sverige saknas tillförlitliga värden. Försök har gjorts att etablera sådana värden för ett begränsat antal arter med hjälp av bland annat Ståndortskarteringens data över växter och mark. Eftersom alla arter noteras ger följs även dynamiken i diversiteten hos det observerade samhället.

Undervegetation och träd observeras på en eller ett par ytor av normalt 40x40 m, belägna i ett eller ett par för området representativa växtsamhällen. I undervegetationen, d.v.s. fält- och bottenskikt, noteras med 1-3 års mellanrum alla arter med avseende på täckning på 32 smårutor 50x50 cm, fördelade slumpmässigt med två vardera på 10x10 m delytor. På kärlväxter noteras fertilitet. Träden karteras och deras höjd, stamdiameter och vitalitet observeras vart femte år. Samtidigt mäts lågor och stubbar med avseende på dimension och nedbrytningsgraden skattas.

 

Variabler

  • undervegetationen: art, täckning (%), fertilitet hos kärlväxter (se Vegetationsstruktur och arttäckning!)
  • träd: art, läge (X-, Y-koordinater), diameter i brösthöjd (dbh), höjd, vitalitet
  • lågor, stubbar: art, läge, diameter, nedbrytningsgrad

Smårutorna på intensivytan ligger stratifierat slumpmässigt fördelade. De har samma koordinater på alla intensivytor, som i sin tur alla ligger orienterade med sidorna i strikt nord-sydlig resp. ost-västlig riktning.
Alla arter på smårutan bestäms och deras täckning skattas. (N. Kvill.)

 

Ett urval av smårutor fotograferas rakt uppifrån vid varje observationstillfälle. (Tiveden)


Kontaktperson: Ulf.Grandin@ma.slu.se