Rapport från provtagning vecka 36:
Direktreportage från Mikael Östlund, Institutionen för miljöanalys
Nu är första veckan av riksinventeringen avklarad och det hela
har gått bra! Av dessa sju dagar har endast en varit flygfri p.g.a.
regn och hård vind. Totalt har vi provtagit ca 170 sjöar och vattendrag,
varav ca 40 bottenfaunalokaler i området mellan Treriksröset och
Stora Sjöfallet, d.v.s. 1/5 av länet. Den lilla staben på Polarhelikopter
som är anlitade för inventeringen i Norrbotten är trevliga och
hjälpsamma. Helikopterpiloten Tomas är ny för RI00 och hade aldrig
tidigare gjort landningar på vattnet. För vår säkerhets skull
hade han tränat några dagar innan vi for ut.
Själva provtagningen går till så att provtagaren Lars Lindqvist
från Lst Norrbotten efter landning mitt i sjön kliver ut på pontonen
som är ett luftfyllt landningsställ i gummi och tar vattenprov
direkt i provflaskan med en särskild provtagningsanordning, Själv
servar jag Lars med olika provflaskor och klistrar etiketter,
noterar vattentemperatur och annat smått och gott. I genomsnitt
är var femte lokal en bottenfaunalokal och då får jag utföra min
specialprovtagning.
Vattenprovtagningen tar ca 2 min och bottenbesöket 30 min och
med flygtid däremellan gör vi runt 30 lokaler under en dag. Vid
"hemkomsten" återstår sedan att förpacka alla provflaskor för
transport till labbet i Uppsala, att stuva in nya provflaskor
och tanka helikoptern - och sedan är det mörkt. Arne från Polarhelikopter
följer oss på marken i en Landrover fullpackad med tomma kartonger,
kartonger med provflaskor, kartonger med bottenfaunaburkar, spritdunkar
och vår personliga packning mm. Till bilen har han en stor släpvagn
med kartonger och en 3 kbm tank med jetbränsle. Arne är en klippa
som tar hand om oss och det mesta, han ser till att proverna kommer
iväg till Uppsala, handlar och lagar maten och diskar. Han är
en person som har insett att ingenting är omöjligt.
På det hela taget har veckan varit toppen fast den andra dagen
är lik den förra, man ser lite fågel som flyr undan den stora
bullande trollsländan i luften, fiskarna nere i det klara vattnet
och renarna som frågande står och glor och undrar om det verkligen
är tid för indrivning redan och naturligtvis har man ett underbart
vackert landskap under sig och ibland plötsligt framför sig. I
år har rostsvampar haft ett bra år, så av alla höstens färger
i björkskogen är allt bara brunt och på sina ställen har björkmalslarven
härjat och där står endast svarta björkskelett och pinas i vinden.
Något dramatiskt har dock hänt, det var nämligen ett mindre sjöflygplan
som havererade i närheten av Torne Träsk. Planet hade gett sig
ut på kvällen den dag vi inte valde att flyga. Planet hade av
någon anledning fått ner sin ena vinge i vattnet och gått i bitar,
25 meter från land i det kalla vattnet. Lyckligtvis klarade sig
den två man starka besättningen sig med livet i behåll och hittades
sen på eftermiddagen efterföljande dag. Det var ett stort spaningspådrag
och också vi fick söka av några ställen. Vem var det om inte Arne
och en pilot som hittade de olycksdrabbade. Ingenting är omöjligt,
inte ens en sådan här omfattande riksinventering!
