Fiskbestånd Hovgårdsån: trender och tillstånd
Bakgrund: Innan Hovgårdsån kalkades för första gången 1985 så förekom det pH-värden ned till 5,3. Efter 1985 har avrinningsvattnet med några få undantag haft pH-värden över 6,0. Fiskbeståndet var tydligt försurningspåverkat innan kalkning och de första åren efter kalkning ökade också öringförekomsten snabbt vid lokalen Munkhättan i vattendragets nedre del. Under IKEU-perioden 1995-2002 har dock individtätheten hos öring varit relativt låg och dessutom visat en minskning under de senaste åren. Förutom försurning så är Hovgårdsån också påverkad av kanalisering och vattendragsrensning, samt vandringshinder i form av kvarndammar.

Populationernas utveckling för årsungar av öring, äldre öring, simpor och övriga arter. Antal individer per 100 m2 och sammanlagd vikt per 100 m2 (biomassa).

Kommentar: Observerade förändringar
På grund av att elfiskeundersökningarna har omfattat olika antal lokaler fram till 2001 går det inte att urskilja några specifika trender hos fiskbeståndet. Öringbeståndet ligger dock på låga tätheter. Den minskning i individtäthet som kan ses för öring och övriga arter beror tyvärr till stor del på att elfisket inledningsvis bara omfattade lokal Munkhättan i Hovgårdsåns nedre del.

Kommentar: Fiskbeståndets utveckling enl. Naturvårdsverkets bedömningsgrunder

 

Den sammanvägda bedömningen av alla indikatorer (enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för miljökvalitet) visar utvecklingen t.o.m. 2002.
Indikatorernas medelavvikelse över åren visade en minskning 1995, men har därefter legat i intervallet 2,0-2,5.

Gunnar Persson, Maja Reizenstein <gunnar.persson@ma.slu.se>, <maja.reizenstein@fiskeriverket.se>
Institutionen för miljöanalys, SLU, Box 7050, 750 07 UPPSALA
Tel: 018-67 10 00 (vx), 018-67 31 10 (sekreterare)
Fax: 018-67 31 56, e-post: ma@slu.se
Uppdaterad 05-05-02 14:48:27. Kommentarer eller frågor till: webmaster@ma.slu.se