Påverkan på sjön har varit
stor de senaste 100 åren genom reglering, utsättningar
av fisk, försurning och kalkning, samt de senaste åren
av skogsbrand i avrinningsområdet. Fisksamhället var
tydligt surhetspåverkat innan kalkning. Sarv hade försvunnit
ur sjön, abborre och mört hade störningar i reproduktionen.
IKEU-programmets årliga provfisken startade drygt tio år
efter den första kalkningen. Mörten var redan från
början mer talrik än abborren. Biomassan var dock på
samma nivå för de två vanligaste arterna. Det
berodde på att en stor del av abborrens biomassa utgjordes
av större, fiskätande individer. Sjön har även
ett pelagiskt fisksamhälle som i huvudsak utgörs av
siklöja och mört. Under hela provfiskeserien fångades
rikligt med små mörtar. De starkaste årsklasserna
föddes 1985 och 1999, medan årsklasserna 1988 och
1995 var förhållandevis svaga. Abborrens starkaste
årsklasser kom 1991, 1997, 2002 och 2005, och årsklasserna
1993 och 1998 var relativt svaga. Siklöjan hade ännu
större variation i rekrytering mellan år. De starkaste
årsklasserna kom 1992, 1997 och 2004. Rekryteringen var
svag 1993, 1999 och alla tre år 2005-2007. |
Statistiskt styrkta förändringar
Ingen art visade någon signifikant trend under 1989-1993,
och inte heller fisksamhället som helhet.
Under 1994-2007 ökade gersen i antal (P=0,019), och dess
medelvikt minskade (P=0,005). Även mörtens medelvikt
minskade (P=0,047), medan siklöjans medelvikt ökade
(P=0,016).
Ekologisk status enligt fiskindexet
EQR8 |
 |
Fiskindexet indikerade huvudsakligen god på
gränsen till hög ekologisk status. De lägsta värdena
noterades 2006 och 2007, men då låg fortfarande inom
god status.
|
|