Fiskbestånd Storselsån: trender och tillstånd
Bakgrund: Storselsån kalkades första gången 1984 genom att den uppströms liggande Storselssjön kalkades. Det saknas uppgift om lägsta pH-värde före kalkning, men efter 1984 har inga pH-värden under 6,3 noterats. Tyvärr saknas det också elfiskeresultat före kalkning, vilket gör det svårt att bedöma hur försurningspåverkat fiskbeståndet var innan kalkning. En svag ökning av förekomsten av öringungar (både individtäthet och biomassa) med tiden efter kalkning indikerar dock att fiskbeståndet har varit något försurningspåverkat. Sannolikt har Storselsån bara varit svagt försurningspåverkad innan kalkning. I vattendraget finns ett skyddsvärt bestånd av flodpärlmussla.

Populationernas utveckling för årsungar av öring, äldre öring, simpor och övriga arter. Antal individer per 100 m2 och sammanlagd vikt per 100 m2 (biomassa).

Kommentar: Observerade förändringar
Endast individtätheten av öringungar (0+) visar en tydlig ökning efter kalkning och biomassan har också ökat något. För äldre öring och övriga arter märks inga nämnvärda förändringar med tiden efter kalkning.

Kommentar: Fiskbeståndets utveckling enl. Naturvårdsverkets bedömningsgrunder

 

Den sammanvägda bedömningen av alla indikatorer (enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för miljökvalitet) i Storselsån visar ingen speciell trend utan har under perioden 1995-2002 pendlat mellan 1,1 och 1,8.

Gunnar Persson, Maja Reizenstein <gunnar.persson@ma.slu.se>, <maja.reizenstein@fiskeriverket.se>
Institutionen för miljöanalys, SLU, Box 7050, 750 07 UPPSALA
Tel: 018-67 10 00 (vx), 018-67 31 10 (sekreterare)
Fax: 018-67 31 56, e-post: ma@slu.se
Uppdaterad 05-05-02 14:48:27. Kommentarer eller frågor till: webmaster@ma.slu.se