Fiskbestånd Enångersån: tillstånd och trender

 

Observerade arter åren 1989-2002 (om ej annat anges) och fångstdata vid elfisken utförda 1995-1999. Medelvärden ± variationskoefficient i % (standardavvikelse / medelvärde, n = 5 år) för antal fångade individer per 100 kvadratmeter och sammanlagd vikt per 100 kvadratmeter (biomassan).
 

 Förekomst

 Fångst 1995-1999

 Art

 1995-2002

 Antal/100m2±VC

 Vikt/100m2±VC

 Bäcknejonöga

 2

2,1±40%

1,8±29%

 Gädda

 3

 0,3±5%

17,1±47%

Lake

3

0

0

 Stensimpa

1

 9,0±124%

31,9±116%

 Årsungar öring

 1

15,4±82% 

23,2±85%

 Äldre öring

 1

  10,0±55%

  237,5±39%

 Öring totalt

 1

 25,5±64%

 260,7±40%

 Summa  

 36,2±39%

 299,2±32%

 Förekomstkod:  1= Fångad vid alla elfisketillfällen
   2= Fångad vid > 50% av alla elfisketillfällen
  3= Fångad vid < 50% av alla elfisketillfällen
   4= Muntlig uppgift om förekomst

 

Fisksamhällets tillstånd 1995-1999. Indikatorer enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för miljökvalitet. Medelvärden ± variationskoefficient i % (standardavvikelse/medelvärde, n = 5 år). Avvikelseklass (1-5) bedömd utgående från kvoten mellan observerat värde och jämförvärde**
 Indikator

 Observerat värde

 Jämförvärde

 Avvikelseklass (medel 5 år)

   medel ± VC    Medel  Max  Min
 Antal arter

3,2±16%

2,8

1,1

 1,3  1,0
 Vikt/100 m2 *

 299,2±32%

>250

1,6

 2,0  1,0
 Antalindivider/100 m2 *

 36,2±39%

>20,9

1,1

 1,5  1,0
Andel laxfisk

0,7±42%

>0,62

1,6

 3,0  1,0
 Reproduktion laxfisk

0,91 

1,0

1,4

 3,0  1,0
 Försurning*

 -

 -

1,6

 2,0  1,0
 Andel främmande arter

0,0 

 0

 1,0

 1,0  1,0
 Medelvärde

 

 -

 1,34

   
 Sammanvägd bedömning ***    

 1,0

   

* Förekomst av försurningskänsliga arter och stadier. Jämförvärde kan ej beräknas.

**Avvikelseklasser enligt Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag, Rapport 4913, Naturvårdsverket 1999: 1= Ingen eller obetydlig avvikelse,  2= Liten avvikelse,  3= Tydlig avvikelse,  4= Stor avvikelse,  5= Mycket stor avvikelse

*** Sammanvägd bedömning av tillståndet, efter justering av klassgränser enligt Holmgren m.fl. 2004. Preliminär bedömning av ekologisk status utifrån fiskfaunan. Fiskeriverket Finfo 2004:9.

Kommentar

Öring och stensimpa har fångats vid alla elfisketillfällen under perioden 1995-2002 medan bäcknejonöga fångats vid mer än hälften av tillfällena och gädda och lake endast vid enstaka tillfällen. För perioden 1995-1999 erhölls i genomsnitt 3,2 arter per elfisketillfälle, vilket är högre än förväntat. Övriga indikatorer noterade små avvikelser. Fiskebeståndet i Enångersån placerades i avvikelseklass 1, vilket indikerar ingen eller obetydlig avvikelse från förväntade värden. Avvikelserna för indikatorerna försurning och reproduktion av laxfisk indikerar att försurningspåverkan fortfarande förekommer. Med tanke på att en reglerings-damm nedströms elfiskelokalerna förhindrar havsvandrande fisk från att kolonisera vattendragets övre delar så har Enångersån trots detta relativt goda öringtätheter. I vattendraget förekommer även ett reproducerande bestånd av flodpärlmussla.
Fiskbeståndet har förändrats under undersökningsperioden vilket beskrivs under trender.


Gunnar Persson, Maja Reizenstein <gunnar.persson@ma.slu.se>, <maja.reizenstein@fiskeriverket.se>
Institutionen för miljöanalys, SLU, Box 7050, 750 07 UPPSALA
Tel: 018-67 10 00 (vx), 018-67 31 10 (sekreterare)
Fax: 018-67 31 56, e-post: ma@slu.se

Uppdaterad 05-05-02 . Kommentarer eller frågor till: webmaster@ma.slu.se