Fiskbestånd i Enångersån: trender och tillstånd
Bakgrund: Innan kalkningarna startade 1985 var vattendraget endast måttligt försurat med pH-värden ned till 5,4. Efter kalkning har vattnets pH-värde genomgående varit högre än 6,0. På grund av att elfiskedata saknas både före kalkning och perioden närmast efter kalkning så är det svårt att bedöma hur försurningspåverkat fiskbeståndet var före kalkning.

Populationernas utveckling för årsungar av öring, äldre öring, simpor och övriga arter. Antal individer per 100 m2 och sammanlagd vikt per 100 m2 (biomassa).

Kommentar: Observerade förändringar
Tätheten och biomassan av öring uppvisar inga nämnvärda förändringar under perioden 1995-2002, men en stor variation förekom i fr.a. individtäthet. Äldre öring hade en uppgång i både täthet och biomassa åren 1998-2000, som sedan minskade. Förekomsten av stensimpa (både täthet och biomassa) minskade kraftigt fram till 1997, men har därefter återigen ökat. Även individtätheten av övriga fiskarter har minskat under perioden 1995-2002. Här märks dock ingen ökning under senare år. Orsaker till den minskade förekomsten av stensimpa och andra arter än öring, kan vara kraftigt varierande flöden och ökande transport av sandpartiklar i vattendraget under några år.

Kommentar: Fiskbeståndets utveckling enl. Naturvårdsverkets bedömningsgrunder

 

Den sammanvägda bedömningen av alla indikatorer (enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för miljökvalitet) visar utvecklingen t.o.m. 2002.
Indikatorernas medelklassning varierade mycket litet från 1995 till 2002 och låg med undantag för 1996 års resultat nära medelvärdet för perioden (1,3).

Gunnar Persson, Maja Reizenstein <gunnar.persson@ma.slu.se>, <maja.reizenstein@fiskeriverket.se>
Institutionen för miljöanalys, SLU, Box 7050, 750 07 UPPSALA
Tel: 018-67 10 00 (vx), 018-67 31 10 (sekreterare)
Fax: 018-67 31 56, e-post: ma@slu.se
Uppdaterad 05-05-02 14:48:27. Kommentarer eller frågor till: webmaster@ma.slu.se