Begreppet eutrofiering
Växtnäring -- tillväxt produktion Eutrofieringsexperiment lab sjö Bedömning, N- eller P-reglering Säsongvariation, P- och N-halter Fosforbelastning fastläggn. halt P och N-källor, -typvärden, -trender Halter och haltskillnader i sv. sjöar Sjöar med max fosforhalter 1990
|
I jordbrukets mest intensiva odlingssystem, åkermark och vall, är gödsling och näringsomsättning intensiva. Sett över tiden har gödselanvändningen ökat och kväveförlusterna kan bli stora om inte en optimal gödsling i förhållande till skörden kan uppnås. En del överskottskväve avgår till luften vid ammoniakavdunstning (deponeras senare!) och denitrifikation. Resten återfinns i avrinnande vatten och grundvatten. Förluster - främst i form av nitratkväve - höjer halterna av totalkväve i avrinnande vatten, framför allt under icke växtsäsong. Mätningar av de arealspecifika kväveförlusterna finns dels från observationsfält med 100% odlad yta dels från jordbrukets recipientkontroll (JRK, 20-100% odlad yta) och slättbygdsåar med mindre andel odlad yta). Utan korrektion för andelen odlad yta är förlusterna: Figurens skala är logarithmerad och även olika tillförselgränser har kunnat läggas in (rött). Tillförsel av 100 kg N/ha och år är ett medelvärde av rekommenderade gödselgivor över alla grödor och odlingsbetingelser. Gränser vid 250 och 400 kg N/ha och år anger kväveleverans från nedbrytning i organogena jordar. Ökat kväveläckage uppträder enligt erfarenhet ofta vid den lägre gränsen (även vid motsvarande gödselgiva) och alltid vid den övre gränsen. Vid normal gödsling är kväveutnyttjandet 63% d.v.s. så stor andel av gödselkvävet tas ut med skörden. Kväveförlusterna i avrinning uppgår normalt till 10-20% av gödselgivan. Odlingsmarken fosforgödslas också, dels med handelsgödsel, dels med stallgödsel. Gödslingen överstiger nästan alltid grödans behov men förlusterna visar inget tydligt samband med överskottet i givan utan majoriteten av den icke utnyttjade fosforn binds i marken. Att förhöjda fosforförluster ändå mäts upp beror på att eroderade partiklar (bl.a. stallgödsel) medför fosfor till vattendragen samt att en viss mängd fosfat utlakas, speciellt om marken närmar sig fosformättnad. |
|
Institutionen för miljöanalys, SLU, Box 7050, 750 07 UPPSALA Tel: 018-67 10 00 (vx), 018-67 31 10 (sekreterare) Fax: 018-67 31 56, e-post: ma@slu.se |