 |
| Namn |
Län |
Avrinnings omr. (km2)* |
Vtn färg **(mgPt/l) |
Fisk*** |
pH-mål |
Första kalkn |
Metod**** |
| Getåbäcken |
E |
|
125 |
Ö,B3,H1 |
|
|
U |
| Agunnarydsån |
F |
|
275 |
|
5,6 |
|
|
| Hjorsetån |
F |
34,2 |
150 |
Ö,E,A,G1;L1,S6 |
6,0 |
|
U/W |
| Hagbyån |
H |
331,2 |
170 |
G1,M,S3,Ö,S7,L1,G2,B2,I,S6 |
6,0 |
|
D/U |
| Faxerödsbäcken |
M |
10,1 |
215 |
Ö,E,G1,L1,Å,B3,F |
6,0 |
|
W |
| Öradebäcken |
N |
10 |
190 |
L2,Ö,E,Å |
6,0 |
|
W |
| Högvadsån Nydala |
N |
434 |
100 |
L2,Ö,E,B4,A,G1,L1,M,B2,H,S6 |
6,3 |
|
D/U/W |
| Västerån |
O |
111,8 |
130 |
Ö,E,B4,A,G1,L1,Å,B3,S6 |
6,0 |
|
U/W |
| Lillån (Enån) |
O |
47,2 |
75 |
E,L1,B3,L2,H1,Å,Ö |
6,3 |
|
U/W |
| Nordån |
O |
33,1 |
160 |
Ö,E,A,G1,M,Å |
6,3 |
|
U |
| Kroksjöbäcken |
O |
13,6 |
33 |
L2,Ö,E,M |
6,0 |
|
U |
| Älgsjöbäcken |
O |
5,6 |
127 |
Ö,S8,G1,Å |
6,0 |
|
U |
| Joholabäcken |
S |
9,2 |
132 |
Ö |
5,6 |
|
U/W |
| Grindeforsälven |
S |
25,7 |
147 |
A,G1,G3 |
5,6 |
|
U/W |
| Ivarsbyälven |
S |
119,4 |
95 |
Ö,B4,S4,E,G1,L1,M,F |
6,0 |
|
U/W |
| Bubäcken |
S |
8,6 |
70 |
Ö,B4,A,G1,M,B3 |
6,0 |
|
U |
| Silbodalsälven |
S |
77,3 |
112 |
Ö,B5,E,A,G1,G3,M,B3,F |
6,0 |
|
D |
| Rällan |
W |
32,8 |
90 |
Ö,B6,S4 |
5,6 |
|
D |
| Unnån |
W |
417 |
137 |
Ö,H2,E |
6,0 |
|
D |
| Kölaråsälven |
W |
75,3 |
125 |
Ö,E,G1,M |
6,0 |
|
U/W |
| Lill-Fämtan |
W |
39,5 |
112 |
Ö,L1 |
5,6 |
|
D |
| Svartbäcken |
X |
10,1 |
94 |
Ö |
6,0 |
|
U |
| Kylsnäsån |
Y |
58 |
180 |
Ö,B4 |
6,0 |
|
U/W |
| Bjässjöån |
Y |
55 |
87 |
G1,S4,Ö,E,B3,H1 |
6,2 |
|
U/W |
| Fjällbäcken |
AC |
10,6 |
180 |
Ö |
5,6 |
|
W |
| Blåbergssjöbäcken |
AC |
6,0 |
132 |
L2,Ö,H2,E,S4,G1,L1,M |
6,0 |
|
U,W |
| *Avrinningsomr. |
Här anges målområde, oftast identiskt med SMHI:s hela avrinningsområde.
Området uppströms provtagningspunkten kan avvika. |
| **Vattenfärg |
Beräknat som 500 x Absorbans 420nm/5 cm, medelvärde perioden 2004-2005 |
| ***Fiskförekomst: |
A= Abborre, B1= Braxen, B2= Benlöja, B3= Bäcknejonöga, B4=Bergsimpa,
B5= Bäckröding, E= Elritsa, F=Flodkräfta, G1= Gädda, G2=Gers,
G3=Grönling, H1= Havsnejonöga, H2= Harr, I=Id, L1= Lake, L2=lax,
M= Mört, S4= Stensimpa, S6=Signalkräfta, S7=Sutare, S8= Stäm,
Å= Ål, Ö= Öring |
| ****Kalkningsmetoder: |
D= Doserare i vattendrag, U= kalkn. i uppströms sjö, W= våtmarkskalkning |
I vattendragen följs nu det kemiska och biologiska tillståndet
genom olika undersökningsmoment med provtagningar enligt schema A och schema B i sjöar och schema C och schema D i vattendrag. Den metodik som används inom IKEU-programmet överensstämmer med principer
enligt Naturvårdsverkets metodhandbok. |
