Urvalsprinciper för undersökningsobjekt inom olika delprogram

Vid det ursprungliga valet av sjöar inom IKEU:s intensivprogram användes följande urvalsgrunder:

• varje sjö skulle representera en grupp kalkade vatten med typisk karaktär (gruppindelning baserades på omsättningstid, djup, area och färgtal, samt fyra olika typer av fisksamhällen)
• sjöarna skulle också representera typiska kalkningsobjekt i de aktuella regionerna
• sjöarna skulle ha egenskaper som ger bredast möjliga information om kalkningseffekter
• sjöarna skulle ha en bred geografisk spridning

Vid starten 1989 ingick totalt 14 kalkade sjöar i programmet. Upprämmen och Rödingträsket har senare utgått, och ersatts med den lilla fjällsjön Nedre Särnamannasjön 1993. År 2005 tillkom Nässjön och Blanksjön. Eftersom syftet med programmet var att följa den långsiktiga utvecklingen i kalkade vatten var de valda sjöarna kalkade 2-15 år före programmets start 1989.

2. Intensivundersökta referenssjöar

Sjöbeskrivningar / basdata för 17 sjöar inom två naturvårdsverksprogram som används för att beskriva miljöutvecklingen i landet och utgöra seferens till kalkade vatten. Sjöurvalet gjordes ursprungligen för att representera olika regioner i Sverige, speciellt vad gäller luftförorening och försurning av känsliga sjöar.

Vid starten 1987 ingick totalt 26 sjöar i det ursprungliga nationella miljöövervakningsprogrammet. Dessa reducerades till 13 vid en programrevision 1995. För att tillgodose kalkningsverksamhetens behov av referenser tillfördes Övre Särnamannasjön 1993 och Örvattnet samt Lillesjö 2004. Jutsajaure utgick 2004. Även Årsjön, en länge använd sur referens i "kalkavslutningsprogrammet" har här placerats bland referenserna vilket ger 17 sjöar.

3. Extensivundersökta kalkade sjöar

De 26 sjöar som valts för extensiv provtagning skulle i stor utsträckning representera kalkade sjöar i allmänhet vilket åstadkoms genom att i ett första steg slumpvis välja sjöar ur hela populationen av kalkade sjöar följt av vidare val baserade på lämplighet. Metoden innebär att relativt lite kringdata kan finnas om vissa sjöar.

Urvalet baserades på en databas innehållande alla målsjöar, alla åtgärdssjöar samt kombinerade åtgärds- och målsjöar. Bland målsjöarna (inkl. mål+åtgärdssjöar) valdes slumpmässigt 150 st och bland rena åtgärdssjöar 100 st för slutligt urval till 21 målsjöar och 5 åtgärdssjöar. Bland dessa slumpvalda sjöar valdes en grupp med pH-mål 5,6 bland vilka slutgiltigt 6 st skulle väljas. Två sjöar med pH-mål 6,3 skulle också väljas men inga sådana fanns i urvalet. I det vidare urvalet skulle relativt små sjöar prioriteras så att sjöstorleken inom IKEU matchade sjöstorleken i populationen av kalkade sjöar. Slutligen skulle ev. "välundersökta" sjöar i slumpurvalet prioriteras speciellt vad gäller provfisken. Minst en extensivundersökt sjö borde finnas i varje vattendistrikt med försurning.

4.  "Överdoseringssjöar"

De 10 sjöar som valts för undersökning av ev.biologiska effekter av höga kalkdoser och kalkhalter samt högt pH och buffertkapacitet har i första hand sökts bland rena åtgärdssjöar med hög alkalinitet , i andra hand bland kombinerade åtgärds- och målsjöar. Eftersom överdoserade sjöar ofta är små och används för att utjämna kalktillförsel till nedströms liggande målobjekt har sjöar mindre än genomsnittet accepterats i denna grupp.

Urvalet har gjorts framför allt bland sjöar med hög registrerad buffertförmåga (alkalinitet>0,3 mekv/l) och hög arealspecifik kalkdosering (i mån av datatillgång). Bland sjöarna valdes 25 st ut för slutligt val, Bland dessa nedprioriterades sådana med extremt hög vattenfärg och/eller mycket variabelt pH (i mån av datatillgång). Sjöar sjöar som sannolikt varit försurade före kalkning prioriterades upp liksom sådana med tidigare mätdata och god tillgänglighet.

5. Sjöar med avslutad kalkning

I mitten av 1990-talet diskuterades vilka effekter en avbruten kalkning kunde få. Få experiment för att studera detta fanns att tillgå och för att följa effekterna avslutades kalkningen i 2 sjöar (Långsjön och Trehörningen) i Åvaåns vattensysten S om Stockholm. En aldrig kalkad sur referenssjö (Årsjön) ingick också i undersökningen. I dessa sjöar har löpande provtagningar gjorts en dess. Nuvarande reduktion av kalkningen har aktualiserat studier av denna typ i fler sjöar och ytterligare 4 sjöar har inkluderats i programmet. De ligger i Mellansverige och har surketskänsliga organismer, bl.a. mört, elritsa, röding och öring. Storlek, omsättningstiod och vattenfärg bildar en gradient inom gruppen.

6. Intensivundersökta kalkade vattendrag

Det ursprungliga vattendragsprogrammet omfattade 7 vattendrag, i huvudsak valda på grund av att undersökningar tidigare genomförts i dessa. Till år 1994 genomfördes en omfattande revidering av vattendragsprogrammet varvid flera vattendrag uteslöts och bland de som behölls flyttades vissa provtagningslokaler. I det nya programmet för rinnande vatten ingick inledningsvis totalt 15 kalkade vattendrag av vilka 12 fortfarande kvarstår. År 2005 tillkom 6 ytterligare vattendrag. Urvalsgrunderna för vattendragen i 1994 års program var:

• att vattendragen skulle vara fördelade över sex olika naturgeografiska regioner.
• att inom varje region skulle tre vattendrag som representerar var sin kalkningsmetod ingå (uppströms sjökalkning, doserare och våtmarkskalkning).
• att avrinningsområdet skulle domineras av skogsmark
• att avrinningsområdets storlek låg i intervallet 25-250 km2
• att öring ingick i fiskfaunan och att provtagningslokalerna dominerades av hårdbottnar

7. Intensivundersökta referensvattendrag

Mätningar i 15 okalkade vattendrag startade 1997. De skulle används inom IKEU-programmet som referens till kalkade vatten samt för att beskriva utvecklingen vad gäller surhet/försurning och klimat. Vattendragsvalet gjordes ursprungligen för att representera olika regioner i Sverige på liknande sätt som de intensivundersökta vattendragen och omfattade då 15 vattendrag. Detta minskades senare till 11. För att tillgodose kalkningsverksamhetens behov av fler referenser tillfördes ytterligare 6 vattendrag 2004. Även Hammarbäcken, en länge använd referens i "kalkavslutningsprogrammet" har här placerats bland referenserna.

8. Extensivundersökta kalkade vattendrag

De 26 vattendrag som valts för extensiv provtagning skulle i stor utsträckning representera kalkade vattendrag i allmänhet vilket åstadkoms genom att i ett första steg slumpvis välja relativt många möjliga vattendrag följt av vidare val baserade på lämplighet. Metoden innebär att relativt lite kringdata kan finnas om vissa vattendrag.

Urvalet baserades på en databas med 1800 kalkade vattendrag. Bland vattendragen valdes 90 st vattendrag för slutligt val av 26 vattendrag. Ur detta första urval valdes en grupp med pH-mål 6,5 ur vilken slutligen 6 vattendrag skulle ingå i programmet. Bland vattendrag med mål-pH 7,3 valdes slutligt 2 st. I det vidare urvalet prioriterades vattendrag med relativt små ytor uppströms målpunkt eller målsträcka så att urvalet (inklusive intensivprogrammets vattendrag) skulle bli proportionellt mot målpunkternas avrinningsområden i den kalkade vattendragspopulationen. Slutligen eftersträvades att extensivvattendragen skulle skulle ha en länsvis fördelning som motsvarade populationen av kalkade vattendrag.

9. Vattendrag med avslutad kalkning

När effekterna av avbruten kalkning började undersökas i två sjöar i Åvaområdet (se delprogram 5) startades motsvarande studier i fjällvattendragen Hammarbäcken och Djursvasslan i Lofsdalen. År 2006 gjordes undersökningar nedströms en stängd doserare i Örvallsbäcken och undersökningarna fortgår nu på 2 stationer på olika avstånd från doseraren. En referenspunkt uppströms har också tillförts referensprogrammet. Äldre data finns från Örvallsbäcken.

I valda sjö- och vattendragsstationer följs nu det kemiska och biologiska tillståndet genom provtagningar enligt schema A och schema B i sjöar och schema C och schema D i vattendrag. Den metodik som används inom IKEU-programmet överensstämmer med principer enligt Naturvårdsverkets metodhandbok.