Eutrofiering i egentlig mening avser en förändring mot ett näringsrikare tillstånd i olika medier. Orsaken är ökad tillförsel eller ökat tillgängliggörande
av växtnäringsämnen (ofta genom positiv feedback i vattenekosystem
d.v.s. ökad extern tillförsel ger ökat internt tillgängliggörande
i ekosystemen).
De växtnäringsämnen som reglerar växtsamhällenas utveckling är
i första hand fosfor (P) och kväve (N). Under vissa förhållanden
och vid vissa tillfällen kan kisel, järn och vissa spårämnen finnas
i underskott i relation till andra växtnäringsämnen och på så
sätt begränsa produktionen. I svenska sjöar förekommer fosfor vanligen i relativt underskott och sägs då vara det begränsande ämnet (bättre: reglerande ämnet). En tillsats av detta ämne väntas
då vara direkt produktionsstimulerande. Stor tillsats kan emellertid
också leda till överskott och att ett annat ämne (oftast kväve)
blir reglerande
I vidare mening kan också eutrofieringens effekter omfattas av begreppet. De omfattar:
Ökad totalproduktion och biomassa av organismer. I sjöar ökar
växtplankton, bakterier, fastsittande trådalger, samt vass och
andra övervattensväxter. Undervattensväxter minskar i regel. Produktionen
av bakterier och djur ökar p.g.a. direkt eller indirekt nyttjande
av växtproduktionen.
Ändrad artsammansättning inom alla organismgrupper: växter, bakterier,
djurplankton, bottendjur, fisk, fåglar.
Fysikalisk förändring genom minskad ljusnedträngning p.g.a. ökad
vattengrumling genom ökande planktonmängder. Sänker siktdjupet
och begränsar växtproduktionen till ett grundare skikt.
Förändrad syrgasbalans så att: a) syrgas avgiven vid växternas
produktion ger oftast övermättnad i ytvattnet och b) ökad syrgasförbrukning
vid nedbrytning av producerat organiskt material ger ofta stor
undermättnad eller total syrgasbrist i bottenvatten under temperatursprångskiktet
eller under ett istäcke (Obs, direkt tillförsel av organiskt material
ger liknande effekt). Total eller nästan total syrgasbrist ger
a) reduktion eller utslagning av alla djur (inklusive fisk), b)
förändring till syrgasfria mikrobiella processer och c) avgivning
av fosfat, ammonium och svavelväte från syrgasfria bottensediment.
Bland övriga vattenkemiska förändring märks att a) pH höjs sommartid
i svagt eller måttligt buffrade vatten och b) ökad förbrukning
av alla växtnäringsämnen sänker deras halter i vattnet.
Welcome to GoLive CyberStudio 3
Welcome to GoLive CyberStudio 3Gunnar Persson
Institutionen för miljöanalys, SLU, Box 7050, 750 07 UPPSALA
Tel: 018-67 10 00 (vx), 018-67 31 10 (sekreterare)
Fax: 018-67 31 56, e-post: ma@slu.se
Uppdaterad 98-06-10Welcome to GoLive CyberStudio 3
Kommentarer eller frågor till: webmaster@ma.slu.se