Begreppet eutrofiering
Växtnäring -- tillväxt produktion Eutrofieringsexperiment lab sjö Bedömning, N- eller P-reglering Säsongvariation, P- och N-halter Fosforbelastning fastläggn. halt P och N-källor, -typvärden, -trender Halter och haltskillnader i sv. sjöar Sjöar med max fosforhalter 1990
|
Människans aktiviteter påskyndar generellt mobiliseringen av växtnäringsämnen från jordskorpan och atmosfären direkt eller indirekt till vattendrag, sjöar och hav. Några exempel är tillverkning och användning av handelsgödsel och tvättmedel, odling, avverkning, djurhållning och förbränning. Tillförsel från alla dessa visar påtagliga förändringar eller trender i vår tid jämfört med tillförsel från de naturliga källorna. De kulturellt betingade (antropogena) källor som sprider näringsämnen till vatten kan indelas i punktkällor och diffusa källor. Punktkällor har en bestämd utsläppspunkt: Diffusa källor tillförs en större area och kan knappast uppmätas i en punkt: När man härleder flöden av växtnäring till deras ursprung och kvantifierar flödena brukar man säga att man gör en källfördelning. Ibland summerar man då olika typer av förluster inom hela samhällssektorer. En sektorsindelning har varit: Växtnäringsförluster från en sektor, t. ex. jordbrukssektorn omfattar
då både diffusa källor och punktkällor t. ex. förluster med vatten
från mark, nefall från luften (d.v.s. förluster till luft i detta
fall) samt förluster från gödselstäder, ensilering, mjölkrum och
fiskodling. |
|
Institutionen för miljöanalys, SLU, Box 7050, 750 07 UPPSALA Tel: 018-67 10 00 (vx), 018-67 31 10 (sekreterare) Fax: 018-67 31 56, e-post: ma@slu.se |