Welcome to GoLive CyberStudio 3 Bild:Eutrofieringsvinjett
Begreppet eutrofiering

Kväveomsättning (N)

Fosforomsättning (P)

Analyser av fosfor och kväve

Växtnäring -- tillväxt – produktion

Eutrofieringsexperiment lab – sjö

Bedömning, N- eller P-reglering

Effekt av ökad N-tillförsel

Säsongvariation, P- och N-halter

Trofiklassificering

Fosforbelastning – fastläggn. –halt

P och N-källor, -typvärden, -trender

Halter och haltskillnader i sv. sjöar

Sjöar med max fosforhalter 1990

Bedömningsgrunder för sjöar

Grunda sjöars problem

Restaurerade sv. sjöar

Trender för växtnäringshalter

 

Welcome to GoLive CyberStudio 3

Fosforomsättning

    Fosfor uppträder i, och övergår mellan mineralfas, vattenlösligt salt samt biologisk vävnad. I organismer finns fosfor bundet i en mängd olika typer av viktiga föreningar bl. a. ATP och DNA. Fosfor har inte som kväve ett förråd i atmosfären utan i mineral. Kemiska och fysikaliska processer anses vara viktigare i fosforns än i kvävets omsättning. Oorganiska fosfatjoner (PO43-) frigörs dels vid vittring av mineral, t ex kalciumfosfater (apatit), dels vid nedbrytning av organiskt material. Fosfat frigörs också i sorbtionsjämvikter, d v s från fällningar vars fosformättnad och sammansättning beror av komponenternas halter i omgivande vatten. Växter och mikroorganismer tar upp fosfat i konkurrens med den adsorbtion som ofta sker till järnhydroxidkomplex, kalkfällningar eller till aluminiumhydroxider. I komplexen och fällningarna ingår oftast negativt laddade organiska joner (humus) som vid neutrala och låga pH sorberar framför allt de trevärda järn- och aluminiumjonerna (Fe3+ och Al3+) samt "tillhörande" fosfatjoner. De adsorberade fosfatjonerna utgör ett dominerande förråd av mera växttillgänglig fosfor i sediment och vatten jämfört med de rena mineralen. Liksom för kväve finns också en mängd intermediära organiska fosforföreningar i vattenlösning. Normala fosforanalyser i vatten omfattar dock bara två fraktioner.

    Tillgängligheten av fosfor påverkas starkt av pH som ger maximal bindning till järn- och aluminiumkomplex vid svagt surt pH och maximal desorbtion vid pH över ca. 9. Även syrgashalten har stor betydelse på så sätt att syrgasfria förhållanden ger fosfatutlösning ur järnkomplex (Fe3+ reduceras till den ej fosforbindande Fe2+) samt fosfatfrisättning ur vissa bakterier. Medan pH och syrgashalt påverkar biologiska processer i kvävets omsättning påverkar de således främst kemiska processer i fosforomsättningen. Dessa förskjutningar i olika jämvikter påverkar framför allt hur stor del av sedimentens fosfor som återförs till till vattenmassan och deltar i omsättningen där.

    Generellt är fosforns rörlighet beroende av utlösning och transport i vatten och blir inte lika stor som kvävets beroende på att spridningen via atmosfären begränsas till relativt små mängder via havsspray och damm.

 

Welcome to GoLive CyberStudio 3   Welcome to GoLive CyberStudio 3 Gunnar Persson
Institutionen för miljöanalys, SLU, Box 7050, 750 07 UPPSALA
Tel: 018-67 10 00 (vx), 018-67 31 10 (sekreterare)
Fax: 018-67 31 56, e-post: ma@slu.se
 

Uppdaterad 98-06-10 Welcome to GoLive CyberStudio 3
Kommentarer eller frågor till: webmaster@ma.slu.se