Welcome to GoLive CyberStudio 3 Bild:Eutrofieringsvinjett
Begreppet eutrofiering

Kväveomsättning (N)

Fosforomsättning (P)

Analyser av fosfor och kväve

Växtnäring -- tillväxt – produktion

Eutrofieringsexperiment lab – sjö

Bedömning, N- eller P-reglering

Effekt av ökad N-tillförsel

Säsongvariation, P- och N-halter

Trofiklassificering

Fosforbelastning – fastläggn. –halt

P och N-källor, -typvärden, -trender

Halter och haltskillnader i sv. sjöar

Sjöar med max fosforhalter 1990

Bedömningsgrunder för sjöar

Grunda sjöars problem

Restaurerade sv. sjöar

Trender för växtnäringshalter

 

Welcome to GoLive CyberStudio 3

Regionala skillnader i växtnäringstillgång

    Av kartbilderna på växtnäringshalter i enskilda sjöar enligt både Riksinventeringen ´95 och Riksinventeringen ´90 framgår att låga fosforhalter är mer sällsynta i landets södra och mellersta delar. Nitrathalterna förhåller sig på omvänt sätt. Skillnaderna beror på varierande "bakgrund" samt regional påverkan. För att få en bild av dessa regionala skillnader har "lägstahalter" i sjöar inom fem regioner som grovt motsvarar tillrinningsområdena till de stora havsbassängerna beräknats. De 10 % av sjöarna som har de lägsta halterna inom varje tillrinningsområde har använts och medelvärden av halterna i dessa har jämförts. Alla sjöarna kan antas vara opåverkade av lokala växtnäringstillskott. Data från Riksinventeringen 1990 har använts (icke tillväxtsäsong ger mer differentierade halter av kvävesalter). Totalfosforhalter härrör dock från Riksinventeringen 1995 där en lägre detektionsgräns tillämpats. Även beräknad vattenfärg baseras på 1995 års data.
 Bild: Fem regioner i Sverige , f
I mellansverige har sjöar i Vänerlandskapen samt Örebro län förts till en region, medan sådana öster om vattendelaren mot Östersjön fötrs till en region som har bara hälften så stor medelavrinning. Det speciella nederbörds- och depositions- trycket på på sjöar längs Västkusten (inkl Jönköpings-, Kronobergs- och Skåne län) har beaktats genom att föra dessa till en särskild region.
Region Avrin- ning (l/sek, km2) N-depo* (kg N/ ha,år) Tot-N (µg N/) Org-N (µg N/l) Oorg-N (µg N/l) NO3-N (µg N/l) Färg (mg Pt/l)  Tot-P (µg P/l)
N. Norrland  14,3  4,1  98  39  24  9  2  3,7
S. Norrland  15,1  5,8  139  66  25  12  8,5  5,1
Ö.Svea+Götaland  6,9  11,1  331  200  47  25  14  7,0
V. Svealand  13,2  10,5  227  105  62  39  18,5  5,8
Västkustområdet  13,8  17,1  357  107  107  74  12,5  6,0

    *) Våtdeposition samt 40% påslag för torrdeposition

    Halterna visar ett mönster med stigande halter av organiskt kväve mot söder men med dubbelt så höga halter i Östersjöns tillrinningsområde som i Västerhavets. Halterna av oorganiskt kväve är mindre än hälften så höga i sjöar i Norrland som i resten av landet. Halterna är högst (4 ggr högre än i Norrland) längs Västkusten. Tillsammantaget ger detta totalkvävehalter som väl stämmer överens med depositionsmönstret för kväve utan att för den skull styras av halterna av oorganiskt kväve. Fosforhalterna är lägre i Norrland (fjällen) och ökar söderut till det dubbla i Östersjölandskapen. Även vattenfärgen ökar söderöver men har lägre värden i Västkustlandskapen än i Mellansverige.

    Samma mönster återkommer också i 190 opåverkade eller obetydligt lokalt påverkade referenssjöar där bilden kan baseras på 5-årsmedelvärden.

 

Welcome to GoLive CyberStudio 3   Welcome to GoLive CyberStudio 3 Gunnar Persson
Institutionen för miljöanalys, SLU, Box 7050, 750 07 UPPSALA
Tel: 018-67 10 00 (vx), 018-67 31 10 (sekreterare)
Fax: 018-67 31 56, e-post: ma@slu.se
 

Uppdaterad 97-02-14 Welcome to GoLive CyberStudio 3
Kommentarer eller frågor till: webmaster@ma.slu.se