Begreppet eutrofiering
Växtnäring -- tillväxt produktion Eutrofieringsexperiment lab sjö Bedömning, N- eller P-reglering Säsongvariation, P- och N-halter Fosforbelastning fastläggn. halt P och N-källor, -typvärden, -trender Halter och haltskillnader i sv. sjöar Sjöar med max fosforhalter 1990
|
Med spillvatten från hushåll transporteras en genomsnittlig mängd föroreningar per person och dygn; en personekvivalent (p.e.) av en given substans. Den har förändrats med tiden:
Avföring och urin bidrar nu med ca 1,5 gP/pers,d. I bad-, disk-, och tvättvatten finns ytterligare ca 0,6 g P varav ca 0,4 g P från fosfor i rengöringsmedel. Från 1960 har fosfor och kväve i urin ökat med ca 20% beroende på ändrade kostvanor. Minskningen av personekvivalenten för fosfor beror nästan uteslutande på minskat fosfatinnehåll i tvättmedel. I en nära framtid kan ca hälften av fosforn komma från urin och 1/4 vardera från avföring samt bad-, disk- och tvättvatten. Till kommunala reningsverk förs ofta spillvatten från industrier och institutioner vilket innehåller mer av framför allt fosfor och organiskt material. Personekvivalenten för fosfor blir då högre: ca 3 gP/pers,d vid måttlig industrianslutning och ca 3,4 gP/pers,d vid stor industrianslutning vilket måste beaktas vid beräkningar på kommunalt spillvatten. I enskilda avlopp kan förlusterna antas vara 2,1 gP/pers,d. I Sverige finns 523000 småhus med 1228000 permanentboende utan anslutning till reningsverk (år 1990). Förlusterna blir totalt ca 2,55 ton P/d eller 940 ton/år. Naturvårdsverket har beräknat att i medeltal ca 30% av fosforn fastläggs i slamavskiljare, stenkista, sandfilterbrunn, markbädd, sluten tank eller annan anläggning. Ca 660 ton P/år kan således nå sjöar och vattendrag. |
|
Institutionen för miljöanalys, SLU, Box 7050, 750 07 UPPSALA Tel: 018-67 10 00 (vx), 018-67 31 10 (sekreterare) Fax: 018-67 31 56, e-post: ma@slu.se |