Welcome to GoLive CyberStudio 3 Bild:Eutrofieringsvinjett
Begreppet eutrofiering

Kväveomsättning (N)

Fosforomsättning (P)

Analyser av fosfor och kväve

Växtnäring -- tillväxt – produktion

Eutrofieringsexperiment lab – sjö

Bedömning, N- eller P-reglering

Effekt av ökad N-tillförsel

Säsongvariation, P- och N-halter

Trofiklassificering

Fosforbelastning – fastläggn. –halt

P och N-källor, -typvärden, -trender

Halter och haltskillnader i sv. sjöar

Sjöar med max fosforhalter 1990

Bedömningsgrunder för sjöar

Grunda sjöars problem

Restaurerade sv. sjöar

Trender för växtnäringshalter

 

Welcome to GoLive CyberStudio 3

Växtnäring från enskilda avlopp, personekvivalenter

    Med spillvatten från hushåll transporteras en genomsnittlig mängd föroreningar per person och dygn; en personekvivalent (p.e.) av en given substans. Den har förändrats med tiden:

      Tidpunkt  Ca 1960  Ca 1980  Ca 1990
      Totalfosfor (g P/pers,dygn)  3,8  2,2  2,1
      Totalkväve (g N/pers,dygn)  ca 10-12  ca 12  13,5

    Avföring och urin bidrar nu med ca 1,5 gP/pers,d. I bad-, disk-, och tvättvatten finns ytterligare ca 0,6 g P varav ca 0,4 g P från fosfor i rengöringsmedel. Från 1960 har fosfor och kväve i urin ökat med ca 20% beroende på ändrade kostvanor. Minskningen av personekvivalenten för fosfor beror nästan uteslutande på minskat fosfatinnehåll i tvättmedel. I en nära framtid kan ca hälften av fosforn komma från urin och 1/4 vardera från avföring samt bad-, disk- och tvättvatten.

    Till kommunala reningsverk förs ofta spillvatten från industrier och institutioner vilket innehåller mer av framför allt fosfor och organiskt material. Personekvivalenten för fosfor blir då högre: ca 3 gP/pers,d vid måttlig industrianslutning och ca 3,4 gP/pers,d vid stor industrianslutning vilket måste beaktas vid beräkningar på kommunalt spillvatten.

    I enskilda avlopp kan förlusterna antas vara 2,1 gP/pers,d. I Sverige finns 523000 småhus med 1228000 permanentboende utan anslutning till reningsverk (år 1990). Förlusterna blir totalt ca 2,55 ton P/d eller 940 ton/år. Naturvårdsverket har beräknat att i medeltal ca 30% av fosforn fastläggs i slamavskiljare, stenkista, sandfilterbrunn, markbädd, sluten tank eller annan anläggning. Ca 660 ton P/år kan således nå sjöar och vattendrag.

 

Welcome to GoLive CyberStudio 3   Welcome to GoLive CyberStudio 3 Gunnar Persson
Institutionen för miljöanalys, SLU, Box 7050, 750 07 UPPSALA
Tel: 018-67 10 00 (vx), 018-67 31 10 (sekreterare)
Fax: 018-67 31 56, e-post: ma@slu.se
 

Uppdaterad 98-06-10 Welcome to GoLive CyberStudio 3
Kommentarer eller frågor till: webmaster@ma.slu.se