Begreppet eutrofiering
Växtnäring -- tillväxt produktion Eutrofieringsexperiment lab sjö Bedömning, N- eller P-reglering Säsongvariation, P- och N-halter Fosforbelastning fastläggn. halt P och N-källor, -typvärden, -trender Halter och haltskillnader i sv. sjöar Sjöar med max fosforhalter 1990
|
I mitten på 1970-talet undersöktes utvecklingen i ca. 30 svenska sjöar som var svårt förorenade av kommunala utsläpp men där utsläppen minskades genom förbättrad rening. Den så kallade Reningsverk -- Recipient-undersökningen avsåg att dokumentera ev. förändringar i sjöarna vid utbyggnaden till kemisk fällning i reningsverken. Bl. a. undersöktes i s.k. AGP-test (Algal Growth Potential) vilket/vilka växtnäringsämnen som förelåg i minimum och kunde begränsa -- eller reglera -- algtillväxten. En odlad testalg, Scenedesmus quadricauda, fick tillväxa dels i provvatten (filtrerat sjövatten), dels provvatten + olika växtnäringstillskott. Algtillväxten visar dels på ev. outnyttjade tillväxtmöjligheter i det filtrerade sjövattnet, dels på vilket ämne som reglerar tillväxten. AGP-test i 30 sjöar visade att ett tydligt samband fanns mellan totalkväve/ totalfosforkvoten och det reglerande ämne som påvisades i testet.Vid kvoter lägre än 10 var kväve reglerande och vid kvoter högre än 17 fosfor. Kvoterna används även i de nya bedömningsgrunderna.
Invändningar kan riktas mot dessa bedömningar. Bland annat är en varierande andel av totalfosfor och totalkväve biotillgängligt. Detta kan kan delvis eller helt bidra till ett betydande överlapp mellan de olika begränsningarna, där gränsen nedåt för "icke fosforbegränsning" har prioriterats. Dessutom grundas bedömningen på endast en algarts behov. I en naturlig sjöpopulation av organismer, kan behoven variera avsevärt och algsamhällenas sammansättning anpassas till näringstillgången. Kvävefixerande cyanobakterier ("blågröna alger") kan t. ex. tillväxa bra oberoende av kväve- och med enbart fosfortillgång. Man kan säga att vad som i AGP-test eller annars genom olika test betecknas som en kvävebegränsad situation generellt gäller "vanliga alger". Kvävefixerande cyanobakterier är inte kvävebegränsade i samma mening. Deras tillväxt regleras under sådana förhållanden ofta av fosfortillgången men också av andra förhållanden bl. a. salthalt, temperatur och ljus. AGP-testet ger alltså en operationell definition av kväve eller fosforbegränsning som är styrd av metoden. Med insikt om detta kan man med en viss försiktighet nyttiggöra fosfor/kväve-kvoter mätta i sjöar för att bedöma vad som reglerar produktionen, potentialen för utveckling av kvävefixerare m.m. Ett batteri av andra metoder kan i fält förbättra bedömningarna. |
|
Institutionen för miljöanalys, SLU, Box 7050, 750 07 UPPSALA Tel: 018-67 10 00 (vx), 018-67 31 10 (sekreterare) Fax: 018-67 31 56, e-post: ma@slu.se |