Begreppet eutrofiering
Växtnäring -- tillväxt produktion Eutrofieringsexperiment lab sjö Bedömning, N- eller P-reglering Säsongvariation, P- och N-halter Fosforbelastning fastläggn. halt P och N-källor, -typvärden, -trender Halter och haltskillnader i sv. sjöar Sjöar med max fosforhalter 1990
|
2.Avvikelse- eller påverkansbedömning Enligt bedömningsgrunderna klassificeras förutom tillstånd även "avvikelse" genom att man bildar kvoten mellan nuvarande tillstånd och ett jämförvärde. Jämförhalter kan uppskattas med ledning av äldre undersökningar i det aktuella området eller erhållas från andra likartade men opåverkade sjöar i närheten. I brist på annat kan man också använda ett beräknat "jämförvärde". Vid kvotberäkningen används då som jämförvärden de lägsta växtnäringshalter som uppmätts i sjöar i relation till vattnets absorbans eller vattenfärg. Den beräknade avvikelsekvoten klassindelas i 5 avvikelsegrader. I sjöar bedöms endast totalfosforhaltens avvikelse från jämförvärdet.
I Sötvatten ´90 -- det första nationella aktionsprogrammet för sjöar och vattendrag -- antogs som princip att som långsiktigt mål för sjöar och vattendrag i Sverige skall påverkansgraden inte överskrida 1, utan sänkas till högst 1 (ej höjas till 1!). Detta mål fanns också i den miljöproposition som senare togs av riksdagen. Enligt den senaste miljöpropositionen som antagits har Sverige numera 15 nationella miljömål varav eutrofiering behandlas i ett: "Ingen eutrofiering". Detta mål har dock inte ännu fått någon operationell eller praktisk definition. |
|
Institutionen för miljöanalys, SLU, Box 7050, 750 07 UPPSALA Tel: 018-67 10 00 (vx), 018-67 31 10 (sekreterare) Fax: 018-67 31 56, e-post: ma@slu.se |