Begreppet eutrofiering
Växtnäring -- tillväxt produktion Eutrofieringsexperiment lab sjö Bedömning, N- eller P-reglering Säsongvariation, P- och N-halter Fosforbelastning fastläggn. halt P och N-källor, -typvärden, -trender Halter och haltskillnader i sv. sjöar Sjöar med max fosforhalter 1990
|
Vid beräkning av avvikelsegrad för fosfor i sjöar enligt de nya bedömningsgrunderna används "jämförhalter". Bedömning av avvikelse för kväve och kväve/fosforkvoter görs ej. I brist på uppgifter om naturliga fosforhalter i sjöar kan operationellt definierade (=bestämda av beräkningsmetoden) jämförhalter användas. De framkommer ur ett samband mellan totalfosforhalt och färgat organiskt material, som mäts som absorbans eller vattenfärg. (Den ungefärliga omräkningsfaktorn från vattenfärg till absorbans är 0,002.)
abs420/5 = absorbans vid 420 nm våglängd, mätt i 5cm kuvett, medelvärde av absorbans maj-okt under 3 år. Detta samband ger "lägstavärden" vid en given absorbans och generellt en strängare bedömning av avvikelse. I vissa fall kan graden av avvikelse komma att bedömas vara upp till en klass högre än den verkliga. Så kan t.ex. vara fallet i klara fjällvatten. Vattnets absorbans, eller vattenfärg, har valts bland flera möjliga ledvariabler som finns inom en "organisk krets" av ämnen som visats samvariera med totalfosfor när prov från olika sjöar jämförs. En samvariation i tiden mellan totalfosfor och absorbans i enskilda sjöar finns inte alltid och jämförhalterna föreslås därför bli beräknade som långtidsmedelvärden (se figur). Sedimentation eller retention för fosfor och för ledvariabeln bör vidare vara så lika som möjligt för att undvika korrektioner för vattnets uppehållstid. Bland dessa har vattnets absorbans eller vattenfärg valts och andra förkastats av olika anledningar. Underlaget för bestämning av jämförhalter utgörs av opåverkade eller obetydligt påverkade referensjöar med fosforhalter under 25 µg P/l.
Samband mellan både absorbans, TOC (totalt organiskt bunder kol), organiskt kväve och kisel ger undre avgränsningslinjer som vid extrapolering mot Y-axeln ger fosforhalter omkring 4-5 µg P/l vid halten 0 för ledvariablerna. Dessutom ökar totalfosforhalterna i sjöarna proportionellt mot alla ledvariablerna. Kisel har uteslutits som ledvariabel eftersom samband med totalfosfor saknas i nationell skala (kan dock visa samband i regional skala). TOC kan påverkas av förorenande utsläpp samt produceras i sjöarna (proportionellt mot fosforhalten?) och utesluts därför. Organiskt kväve kan också påverkas av förorenande utsläpp samt kanske till ännu högre del produceras i sjöarna och utesluts därför. Det färgade organiska materialet (ev. i kombination med järnföreningar) har valts eftersom det utgörs av terrestert producerat humusmaterial som inte nybildas i sjöar och som inte tillförs i förorenande utsläpp med undantag av cellulosaindustrins utsläpp och lakvatten från soptippar eller motsvarande. |
|
Institutionen för miljöanalys, SLU, Box 7050, 750 07 UPPSALA Tel: 018-67 10 00 (vx), 018-67 31 10 (sekreterare) Fax: 018-67 31 56, e-post: ma@slu.se |