Welcome to GoLive CyberStudio 3 Bild:Eutrofieringsvinjett
Begreppet eutrofiering

Kväveomsättning (N)

Fosforomsättning (P)

Analyser av fosfor och kväve

Växtnäring -- tillväxt – produktion

Eutrofieringsexperiment lab – sjö

Bedömning, N- eller P-reglering

Effekt av ökad N-tillförsel

Säsongvariation, P- och N-halter

Trofiklassificering

Fosforbelastning – fastläggn. –halt

P och N-källor, -typvärden, -trender

Halter och haltskillnader i sv. sjöar

Sjöar med max fosforhalter 1990

Bedömningsgrunder för sjöar

Grunda sjöars problem

Restaurerade sv. sjöar

Trender för växtnäringshalter

 

Welcome to GoLive CyberStudio 3

Kommunala reningsanläggningar

    Reningsverk byggda före 1960 hade i de flesta fall bara mekanisk rening (sedimentation) medan sådana byggda under 1960-talet oftast hade biologisk rening i luftade bassänger med aktivt slam. Under 1970-talets första hälft infördes kemisk rening i de flesta större reningsverk i inlandet. Utförandet varierade, men syftet var att till mer än 90% reducera ingående mängder av fosfor och organiskkt material. Kväveutsläppen stabiliserades i och med införandet av biologisk behandlig, men fick ingen nämnvärd reduktion vid införandet av kemisk fällning. Vid kemisk fällning tillförs t.ex. aluminiumsulfat eller järnklorid för att den bildade polymera hydroxidflocken skall adsorbera fosfat och organiskt material och sedan sedimentera. Olika tekniska utföranden har varit 1) Direktfällning, 2) Simultanfällning, 3) Efterfällning, 4) Förfällning.

    Bild:Blockschema

    Avskiljningen med olika reningsteknik har varit:

     Reningseffekivitet  Totalkväve  Totalfosfor  Org. material (BOD7)
     Mekanisk rening  10%  10%  20-30%
    Mekanisk+biologisk  30%  20-30%  80-90%
     Mek.+biologisk+kemisk  30%  90-95%  90%

    Utsläppsvillkor gäller ej enbart avskiljningsgrad utan anges ofta som gränsvärde för utgående halt. Fosforhalten får t.ex. vid utsläpp i extra känsliga recipienter inte överstiga 0,3mg P/l, mot i normalfallet 0,5 mg P/l.

    Ett stort antal reningsverk med utsläpp till kusten kompletteras nu till kvävereduktion genom denitrifikation vilket kräver avancerad reglerteknik. Vid 5) fördenitrifikation kan teoretiskt 75-80% av kvävet överföras till kvävgas, och vid 6) efterdenitrifikation kan teoretiskt 100% av kvävet denitrifieras.Ofta krävs då att lättnedbrytbara organiska föreningar tillförs. I denitrifikationssteget (orange) skall temperaturen vara relativt hög, slamåldern hög och syrgashalten näst intill noll.

    Bild: Blockschema reningsverk med denitrifikation

 

Welcome to GoLive CyberStudio 3   Welcome to GoLive CyberStudio 3 Gunnar Persson
Institutionen för miljöanalys, SLU, Box 7050, 750 07 UPPSALA
Tel: 018-67 10 00 (vx), 018-67 31 10 (sekreterare)
Fax: 018-67 31 56, e-post: ma@slu.se
 

Uppdaterad 98-06-10 Welcome to GoLive CyberStudio 3
Kommentarer eller frågor till: webmaster@ma.slu.se