Kväveomsättning (N)

Fosforomsättning (P)

Analyser av fosfor och kväve

Växtnäring -- tillväxt – produktion

Eutrofieringsexperiment lab – sjö

Bedömning, N- eller P-reglering

Effekt av ökad N-tillförsel

Säsongvariation, P- och N-halter

Trofiklassificering

Fosforbelastning – fastläggn. –halt

P och N-källor, -typvärden, -trender

Halter och haltskillnader i sv. sjöar

Sjöar med max fosforhalter 1990

Bedömningsgrunder för sjöar

Grunda sjöars problem

Restaurerade sv. sjöar

Trender för växtnäringshalter

Säsongvariation av kvävehalter

Mot slutet av vintern finns i de flesta sjöar ett förråd av kvävesalter i vattenmassan. Uppbyggnaden kan börja redan i september då växtupptaget minskar medan mineraliseringen fortskrider. När sedan växtupptaget intensifieras i april-maj-juni (beroede på latitud) minskar först ammoniumförrådet till halter i 10 µg/l-nivå varpå nitratförrådet förbrukas i en takt som i stora drag beror av fosfortillgången. I skogssjöar norr om Dalarna är nitrathalter över 10 µg/l-nivån sällsynta under juli och augusti och man kan säga att förrådet är förbrukat. Längre söderut är nitratförråden på vårvintern större vilket möjliggör att de kan bestå under hela säsongen som i exemplet från sjön Fiolen i Småland. Ofta kan dock förrådet helt förbrukas, speciellt i mellersta Sverige där vårvinterförrådet generellt är lägre. I ett scenario med hälften så hög vårvinterhalt i Fiolen skulle förrådet sannolikt vara tömt under juni månad. I en sådan sjö kan produktionen vara kvävereglerad. Man kan dock inte utgå från att frånvaron av ett förråd av kvävesalter betyder att kvävetillgången är reglerande för produktionen eftersom ammonium hela tiden levereras från nedbrytning. Genom test med kväve och fosfortillsatser har man dock kommit fram till att när total-N / total-P-kvoten når under15 under sommaren (juni--sept) råder kvävebrist. Kvävefixerande cyanobakterier ("blågröna alger") får då konkurrensfördelar och kan massutvecklas. Ett variant på detta förlopp har bl. a. dokumenterats från den naturligt eutrofa sjön Erken i Roslagen där kvävefixering startar på högsommaren vid en N/P kvot på ca 25 och ett inte helt tömt nitratförråd.. Fosfornivån är också tillräckligt hög för att medge utveckling av relativt stora algmängder, tillräckligt stora för att kallas blomningar.

I Ekoln i Mälaren är fosforhalten ännu högre men där är kvävetillgången god under hela sommaren. Där uppträder också stora algmängder, men de utgörs numera huvudsakligen av kiselalger.