Welcome to GoLive CyberStudio 3 Bild:Eutrofieringsvinjett
Begreppet eutrofiering

Kväveomsättning (N)

Fosforomsättning (P)

Analyser av fosfor och kväve

Växtnäring -- tillväxt – produktion

Eutrofieringsexperiment lab – sjö

Bedömning, N- eller P-reglering

Effekt av ökad N-tillförsel

Säsongvariation, P- och N-halter

Trofiklassificering

Fosforbelastning – fastläggn. –halt

P och N-källor, -typvärden, -trender

Halter och haltskillnader i sv. sjöar

Sjöar med max fosforhalter 1990

Bedömningsgrunder för sjöar

Grunda sjöars problem

Restaurerade sv. sjöar

Trender för växtnäringshalter

 

Welcome to GoLive CyberStudio 3

Växtnäringsförluster från skogsmark

    Växtnäringsförluster från olika typer av små avrinningsområden visar skillnader mellan förluster från skog på moränunderlag, torv/myrmark, kalhuggen skogsmark, gödslad skogsmark, gödslad myrmark och dikad myrmark. Utan korrektion för att andelen påverkad yta ofta bara berör en del av områdena är förlusterna:

Bild: Kv

    Kväveförlusterna med skogsälvarna från Norrbotten t.o.m. Småland liknar de opåverkade moränområdenas, medan älvar i högdepositionsområden har högre arealspecifika kväveförluster. De ligger dock lägre än i områden med konstaterad kvävemättnad (Söderåsen). De är också påverkade av andra källor utöver deposition. Dessutom ger höjd kvävedeposition under icke tillväxtsäsong på tjälad mark och på vattenytor förhöjda kväveförluster.

    Två tillförselgräser relaterade till kävemättnad har lagts in i figuren. Om kvävedepositionen mätt som krondropp är lägre än 10 kg N/ha, år antas mättnad inte uppträda och vid krondropp över 25 kg N/ha, år antas mättnaden vara allmän. Mellan dessa gränser kan flera mätbara kriterier kontrolleras och visa om mättnad uppnåtts.

Bild: Fosforf

    Medan störningar i skogsekosystemen oftast innebär ökade förluster av nitrat (ibland också löst organiskt kväve) sker de ökade fosforförlusterna genom erosion och i form av partikelbunden fosfor. Förlusterna från torvmark kan dock innefatta mer löst fosfor som eftersom fosforbindningsförmågan antas vara sämre där. Försurning kan tänkas sänka fosforförlusterna genom fastläggning av fosfor i aluminiumfällningar i markprofilen. En liknande nettoeffekt kan tänkas uppstå genom ökat fosforupptag på grund av ökad skogstillväxt genom ökad kvävedeposition eller skogsgödsling med kväve.

 

Welcome to GoLive CyberStudio 3   Welcome to GoLive CyberStudio 3 Gunnar Persson
Institutionen för miljöanalys, SLU, Box 7050, 750 07 UPPSALA
Tel: 018-67 10 00 (vx), 018-67 31 10 (sekreterare)
Fax: 018-67 31 56, e-post: ma@slu.se
 

Uppdaterad 98-06-10 Welcome to GoLive CyberStudio 3
Kommentarer eller frågor till: webmaster@ma.slu.se